Regnbågsmammorna och Lilla V

Long time no see

2012-01-14T21:02:00.001+01:00

Vill berätta att vi lever och mår bra men att tiden inte riktigt räckt till för bloggen. Hoppas att det blir ändring på det snart.

Tills vidare kommer det här en liten bild på vårt hjärtegryn som snart blir ett år och fem månader.

Från nyårsaftons promenad.

Här händer det grejer

2011-10-31T19:52:00.000+01:00

Inga skojiga direkt, men det händer!

För en vecka sedan när jag hämtat lilla V på dagis var hon sådär fasligt trött att hon nästan somnade i vagnen på bussen hem. Det händer aldrig! Och på kvällen var hon också trött och la sig ner i soffan och kollade barnprogrammen. En snabb koll på febern visade att den stigit över 38.
Sen var det klippt, på onsdagen peakde den på över 40 och sen gick den tillbaka. Vi var och kollade upp hos doktorn men gissningsvis var det tredagarsfebern eller nåt för på fredagen var febern borta och bara lite trötthet och grinighet kvar.

Så då var det gjort. Den första höga febern.

Men varför ta en sak i taget. Igår efter simmet ska lilla V bestämt gå upp för en trapp som inte ingår i färdvägen. När J skulle försöka få henne därifrån går något snett och lilla V trilla framstupa och slår i tänderna. Blodet sprutade och fläskläppen satt som en smäck. Vi tror att tänderna klarade sig men ska för säkerhets skull till tandläkaren imorgon. Premiär för det också.

Som sagt. Två premiärer på bara några dagar. Hög feber och islagna tänder. Jag gissar att det kommer att hända igen :-)

Den där nerven

2011-10-22T07:42:00.000+02:00

När jag cyklar till jobbet tar jag ibland vägen över sjukhuset här i Linköping. Då passerar jag förlossningen. I morse kom det en bil och gled in mot ingången där.
Det kittlade till lite i magen och jag undrade om någon var på väg in för att välkomna ett nytt litet liv.

Jag skulle ljuga om jag önskade alla att få vara med om de där vakna nätterna som ofta blir med ett barn. Men känslan av att vara på väg mot en förlossning den skulle jag vilja att alla fick känna! Nerven och förväntningarna. Lyckan!

Doftpåsar till blöjor

2011-10-18T20:47:00.001+02:00

Statistiken visar att man ibland kommer till denna bloggen då man googlar doftpåsar till blöjor eftersom jag för ganska länge sedan nu efterlyste just det!

Då kan jag upplysa den som undrar att jag nu hittat dem även i Sverige och inte bara i England. Förutom att man kan beställa på nätet på diverse sidor så låg de och väntade på en hylla på Coop senast jag var där!

Så enkelt e de!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Barnrummet

2011-10-12T15:35:00.001+02:00

Det finns 1000 saker att göra med barnrummet. Vi var tidigt överens om att inte ha barntapeter i lilla V:s rum. Rätt vad det är så byter man rum och så passar det inte. Istället hittade jag såna här:

Väggdekoration som går lätt att klistra dit o ta bort. Finns i många olika varianter.

Vi valde cirklar och bokstäver.
Har du andra smarta tips får du gärna dela med dig!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Dagis

2011-10-12T14:07:00.000+02:00

Ska strax hämta vår lilla solstråle på dagis.
Hon är fortfarande lite snuvig och hostar på nätterna men allmäntillståndet är det inget fel på.
Det är sämre på mig. Inte helt pigg. Får se hur eftermiddagen går om hon är allt för livlig.

Men nu var det dagis jag tänkte på.
Så bra det har gått. Från dag ett. Det är inte många gånger hon ens har blivit lite ledsen när vi gått. Det verkar som hon gillar det. Vi är beredda på bakslag när hon blir äldre men fram till dess njuter vi av att det går så bra som det gör.
Att hon trivs och vi trivs med personal och andra föräldrar!

Första "ordet"

2011-10-11T16:19:00.001+02:00

Allt det rosa o flickiga till trots blev det första ordet, förutom mamma, bil. Det uttalas bi och är favoritleksaken!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Vad har denna bloggen som ingen annan har?

2011-10-11T09:36:00.000+02:00

Jag tror inte på fullaste allvar att den har eller skulle kunna ha något så unikt att den är ensam om det. Men anledningen till frågan är att jag är osäker på vad jag ska skriva. Vad vill man läsa? Vad är unikt för oss?

Jag är inte och kommer aldrig att bli den där bullmamman så någon huslig mammablogg blir det inte! Vad tycker du som läsare? Vad vill du läsa mer om?

Premiär-VAB

2011-10-07T14:29:00.001+02:00

Jepp, jag premiär-VAB:ar idag! Lilla V har ögoninflammation o kan inte gå till dagis!

Vi var hos doktorn igår och fick ögonsalva. Och hur hade hon tänkt att fi skulle få in den i lilla V:s ögon?

- Posted using BlogPress from my iPhone

Inte kaxig

2011-10-05T07:15:00.001+02:00

Vår lilla V har åkt på en rejäl förkylning med tillhörande ögoninflammation!

Ingen kaxig liten tjej vi har nu.
Men vid ganska gott mod ändå :-)

- Posted using BlogPress from my iPhone

En liten egenhet

2011-10-03T07:28:00.001+02:00

Jag uppdaterar alldeles för dåligt här. Så mycket att skriva så lite tid.
Vår lilla V växer o står i. I morse hade vi en så mysig stund innan det var dags att bege sig mot plugget.

Drygt en månad sedan dagisstarten o allt går perfekt. Några fler tänder har stört sömnen lite men det är övergående.

Efter tre dagar på dagis började hon gå och gör så sen dess.

En söt liten egenhet hon har är ett visst mått av ordningssinne. Hittar hon något skräp på golvet så plockar hon upp det o går till köket. Sen står hon o kallar på uppmärksamhet tills vi kommer och öppnar så hon kan kasta. Likadant med kläder som inte ligger där de ska. Då plockar hon upp o ger sig inte förrän vi öppnat garderoben så hon kan lägga in dem.

Sötnöt!

- Posted using BlogPress from my iPhone

The end of an era - och början på en ny

2011-08-28T19:24:00.000+02:00

Vår lilla V är idag 1 år, 1 vecka och 1 dag gammal.
Och imorgon börjar vi en ny tid här hemma.
Dagistiden.

Det ska bli en härlig tid. Vi tror båda att lilla V kommer att älska dagis och allt som hör till eftersom hon älskar att träffa människor och andra barn. Men visst är det med sorg i hjärtat hon inte kommer att spendera alla sina timmar med oss.

Dagispackningen är snart klar:
extra nappar
blöjor
regnställ
extrakläder

Mamma J sköter inskolningen eftersom även mamma C:s skola börjar i dagarna.

Det händer så mycket nu, stegen blir fler och fler, snart har fyra tänder tittat ut i överkäken och steg för steg går kommunikationen med lilla V framåt. Ingen tvekan om att hon förstår vartenda ord vi säger - ibland VILL hon bara inte förstå ;-)

Så snart jag hinner kommer ett litet inlägg om förra helgens kalas och alla fina presenter.
Tills dess önskar jag alla läsare som fortfarande hänger i här fast inläggen är få, en fortsatt fin söndag.

Vad är detta?

2011-08-27T14:30:00.001+02:00

Ni som är erfarna föräldrar med barn som sitter i barnstol bakpå er cykel! Vi har köpt en barnstol till cykeln och dessa följde med (se bilden) vad är det? Ska man kasta eller behålla?

- Posted using BlogPress from my iPhone

Det vankas födelsedag

2011-08-11T18:34:00.000+02:00

Om bara 9 dagar blir vårt lilla mirakel ett år gammal.
Det vankas kalas.
Mammorna planerar.
Först var det tänkt att bli stort och involvera massor med människor men vi insåg våra begränsningar och nu blir det en mindre skara människor från närområdet som uppvaktar. Mysigt och lite mer intimt!

Inför ett-årsdagen har jag tagit tag i det där som inte blivit av tidigare under året.
Som "Mina första år-boken".

Jag vet att det finns sådana med neutrala rubriker, utan mamma och pappa, men eftersom jag blev alldeles förälskad i denna pärla så har jag fått lösa det på andra sätt!

Superfin och plats för massor

Där det stått pappa har jag klistrat in mamma C

OCh där det stått mamma står det mamma J

Och så eftersom det var ett tag sen så kommer det ett litet foto här.
Här e lilla V 10 månader och några veckor.

Det lönar sig

2011-08-07T22:03:00.000+02:00

Vi har haft det lite struligt med lilla V:s sömn.
Tittar man tillbaka så har det varit så i några månader nu.
V som var ett mönsterbarn när det gällde sömnen när hon var pytteliten.
Sov hela nätterna och somnade själv i sin säng.
Nu har vi fått vagga henne till sömns så våra kroppar har skrikit av smärta och hon har vaknat och varit ledsen på nätterna och ibland bara sovit någon timme i sin egen säng som stått i vårt rum.

Men i början av veckan bestämde vi oss. Efter att ha pysslat till och gjort färdigt i lilla V:s rum satte vi in sängen där och vid nattningen har hon fått vara lite ledsen. Vi har gått in och satt i nappen och sjungit en liten sång och duttat på rumpan.

Och ikväll inte många kvällar senare hände det.
Efter en liten tår och lite lite protester pysslade hon lite själv i sängen.
Sen blev det lugnt och tyst i rummet.
Hon hade somnat!

Stolta mammor - men även med lite dåligt samvete.
Hur kan det bli så när detta är det enda man har längtat efter???

Så nu har mammorna fått egentid i kväll. Mamma J kollar film och mamma C har bloggat!
Fint det!

Efterlysning

2011-08-06T15:01:00.000+02:00

Lilla V fullkomligt älskar Babar och Babous äventyr som gått på SVT:s barnkanalen nu. Är det någon som vet om det går att köpa den på DVD?

Ett par små steg

2011-07-30T12:43:00.001+02:00

Idag kom dom - de första små stegen!
11 månader och 10 dagar gammal!
Två stolta mammor till ett fantastiskt litet mirakel vi är så stolta!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Long time no see

2011-07-24T11:02:00.000+02:00

Lilla V är 11 månader och 4 dagar idag.
Det var länge sen jag skrev.
Det har inte att göra med något annat än att tiden faktiskt springer förbi.

Senast jag skrev var hon 8 månader, hon hade just ställt sig upp för allra första gången.
Numera knatar hon runt där hon kan hålla sig i, även om det är en plan vägg.
Bara det är lite lite lite stöd så fungerar det och hon har också börjat släppa och stå några sekunder innan hon kommer på sig själv och säter sig platt på rumpan.

Allting har fungerat perfekt men på en punkt har det varit lite stökigt på den senare tiden.
Sömnen.
Vår lilla lyxbebis har fått riktigt svårt att sova. Det började med att hon började vakna vid 4-tiden på morgonen, hade vi tur sov hon till 5. Och sen har tiden bara gått. Nu sover hon längre än så men hon sover oroligt och ibland är hon väldigt ledsen om nätterna.

Vi får försöka se tiden ann och låta den gå.
Hoppas att det är tänder som är på gång och att det blir bättre.

Den 29 augusti börjar vår lilla pärla på dagis och dagarna som kommer ska vi försöka oss på att planera detaljerna för hennes ettårsdag.
Ett år har gått. Ett år som stundtals är väldokumenterat men som stundtals inte är domkumenterat alls.
Jag hoppas bli bättre på det den kommande tiden

8 månader

2011-04-20T20:07:00.000+02:00

Idag blir vår lilla V 8 månader.
Det firade vi med besök hos BVC idag.
8340 gram och 66 cm lång.
Som BVC-sköterskan sa:
- Du får nog inte vara med i Top model i alla fall.
:-)

Men redan igår firade vårt lilla liv med att ta stora kliv framåt i utvecklingen.
Vi hade hoppat ur bingen redan runt femtiden och nu satt jag i soffan och tittade igenom hennes "Mina första år"-bok. Lilla V låg som vanligt på den nedre plattan på bordet. Vi har ett runt IKEA-bord med en hylla under själva bordet som hon brukar klättra upp på och ligga och bläddra i tidningar.

Plötsligt när jag sitter där så hör jag en liten harkling framför mig. Tittar upp och då står hon på andra sidan bordet och håller sig i bordet. Jag blev chockad och visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till och innan jag hade bestämt mig så hade hon rasat i golvet såklart. Det blev lite gråt och tandagnisslan men det gick över ganska fort.

Vår stora lilla tjej!

Pixi

2011-04-07T07:32:00.000+02:00

Lilla V fick sin första pixibok igår, den kostade 12 riksdaler.
Jag minns mina pixiböcker, de kostade 50 öre, 1 krona och mot slutet 1,50.
Det är sånt som gör att man känner sig gammal.
Jag fick alltid pixiböcker istället för godis när jag var liten, till slut hade jag massor. De fanns sparade ganska länge men blev till slut förstörda av lite större mängder vatten om jag inte missminner mig. Och jag är inte så ledsen för det, många bakterier hade nog hunnit samlas i dom och jag är inte så säker på att jag hade gett dom till lilla V i alla fall.

Annars då:
Lilla V börjar bli riktigt haj på att vinka och säga hej då och så har hon börja äta små babysmörgåsar och majskrokar såklart. Och så gillar hon att krypa upp på den nedre delen av vårt soffbord och ligga där och läsa tidningar.
Da, da, da, da går som en skiva som har hakat upp sig här hemma.

Och så bloggen då.
Jag velar fram och tillbaka mellan att ha den öppen eller stängd.
Kanske kommer den att stängas till slut i alla fall.
För säkerhetsskull vill jag att du som vill läsa vidare mailar mig på regnbagsmammorna@gmail.com eller skriver en kommentar här och berättar vilken mailadress jag ska skicka en inbjudan till om du vill läsa vidare.

Lördagsmorgon

2011-04-02T07:37:00.001+02:00

Lördagsmornarna har blivit mina och lilla V:s.
Vi brukar går upp tidigt, oftast blir det så tidigt att jag hinner höra hela eller delar av Da Capo med Anders Eldeman. För din oinsatte är det P4:s program innan Ring så spelar vi. Da Capo sänds mellan 6 och 7.

Vi äter lite frukost. Eller jag äter frukost, lilla V har oftast redan fått sin ersättning strax innan.
Sen myser vi.
Idag innebär det att jag sitter här på golvet i lillans rum med datorn i knät medan hon roar sig i sin myspöl med en massa leksaker.

Då och då tittar hon till och vill ha min uppmärksamhet eller vill titta på när jag trycker ner tangenterna på datorn, men mest pysslar hon själv. Underbara lilla söta barn!

Tillbaka efter ett litet upphåll

2011-03-30T21:44:00.000+02:00

Jag är tillbaka efter ett litet uppehåll.
En tid när bloggen varit stängd av en anledning.
En anledning det dock inte finns anledning att gå in på här.

Kanske låser jag bloggen igen och bjuder in läsare. Kanske låter jag det vara såhär.
Men stänger jag igen så förvarnar jag en stund i förväg.

Hemma hos oss är lilla V på stark framfart.
Två små risgryn visar sig allt mer i nederkäken.
Hon går riktigt duktigt när man håller henne i händerna och hon har börjat dra sig upp på knäna mot allt hon kommer åt. Diskmaskinen när den är öppen, blomkrukor, den låga hyllan i bordet eller något annat i lagom höjd. Balansen är obefintlig än så länge så hon lär nog slå sig en hel del innan hon lärt sig.

Natten mellan lördag och söndag förra veckan 26-27/3 sov hon första gången i eget rum. Hon har ju sovit i sin säng sen hon var några veckor men nu var det dags att flytta ut från oss och in i eget rum. Och det går så bra så!

Haskrypningen går numera i raketfart och det är omöjligt att veta var hon är om man inte har koll på henne, lägger man ner henne på golvet kan man vara säker på att hon sticker ut på äventyr!

Och så har mamma J lärt henne lampa.
Så stolt blev jag när jag kom hem igår och hon tittade på lampan när man frågar henne var den är.
Vår lilla gullunge!!!

Det händer en hel del och jag ska bli bättre på att skriva upp när det händer så att vi inte glömmer.
Nu är det däremot dags att stänga ner datorn för idag och strax krypa ner i sängen.
Det är en dag imorgon också.

Efterlyser gardiner till barnrum - och tänder

2011-03-07T18:48:00.000+01:00

Ja tänder efterlyser jag inte alltså... mer om det senare.

Ber om ursäkt för den långa frånvaron.
Vi har flyttat.
Är numera Linköpingsbor och det känns mycket bra!

Alla lådor är uppackade och det är bara finlir kvar så nu börjar jag få tid för bloggande igen.

Under dessa frånvaroveckor har lillan fått en kusin, lille S, som föddes den 25 februari.
Samma dag kände vi hennes första tand och nu är tand nummer två på väg upp.
Stora tjejen!

Lilla V har också fått eget rum och nu är jag på jakt efter söta gardiner - verkar vara stört omöjligt?!
Någon som har tips på var jag kan få tag på fina gardiner. På nätet eller i vanlig affär - men de måste vara färdigsydda eftersom jag inte ens kan stava till symmskin, symasin, mysmask... a va f*n ni vet vad jag menar ;-)

Sex månader idag

2011-02-20T18:24:00.001+01:00

Idag blir vårt lilla liv sex månader gammal!
Det firade vi med att gå på Melodifestivalsdeltävling i Linköping igår.
Lilla V trivdes som fisken i vattnet i sina rosa hörselskydd.

Tidigare idag har hon firat med att första gången på riktigt haskrypa!
Grattis lilla gumman! Vad vi älskar dig!

Äntligen är hon min dotter på alla sätt och vis

2011-02-18T09:19:00.007+01:00

När tingsrätten stänger sina dörrar för dagen idag innebär det att hon är min på riktigt. Då har beslutet att jag får bli mamma till V vunnit laga kraft. Äntligen är hon min dotter på alla sätt.

Följande inlägg är långt. Det handlar om hur det gick till när jag blev mamma. Det är min egen ”förlossningsberättelse” men istället för en förlossning var jag som ”den andra mamman” tvungen att gå igenom en närståendeadoption för att bli mamma till lilla V.

Självklart har jag i hjärtat varit mamma till V under hela tiden, från det första strecket, ja från inseminationen och visst är det det som räknas men… Jag brukar inte vara byråkratisk och skälla på myndigheter för att de inte uppdaterat sina blanketter, det kommer tids nog. Men när det gäller att verkligen vara mamma i lagens mening är det annorlunda. Där är jag ganska konservativ, för det handlar om V:s rättigheter och säkerhet. Skulle det hända J något, GUD FÖRBJUDE, skulle jag inte automatiskt varit den som fick vårdnaden, socialförvaltningen skulle behöva göra en utredning, jag får inte skriva på papper som vårdnadshavare och skulle jag till exempel behöva se en journal för lilla V och J inte är där hade jag inte fått det. Bland annat därför är det viktigt för mig att vara mamma även på pappret!

Texten är skriven vid olika tillfällen under tiden processen pågick, allt för att jag inte skulle glömma för mycket, vare sig praktiska eller känslomässiga detaljer. För det innehåller lite av varje. Både praktiskt och sådant man känner.

Så för dig som vill skaffa barn och själv måste göra detta, eller för dig som just nu är mitt uppe i processen eller för dig som bara är intresserad av hur det går till, håll till godo.

När jag skriver detta är lilla V 3 månader och 6 dagar gammal. För exakt så lång tid sedan, vid denna tiden på morgonen, klockade jag J´s värkar. Allt kändes ganska overkligt och vi tänkte att nu är hon hos oss om ett par dagar. Mindre än 6 timmar senare kom hon till världen.

Jag är mamma i hjärtat men ännu inte vårdnadshavare på pappret. Och det är av den anledningen jag nu vill dela med mig av vår historia och våra erfarenheter, både praktiska och känslomässiga, kring hur det går till när två gifta tjejer skaffar barn tillsammans genom insemination i Danmark. Hur ser processen ut när den förälder som inte bär barnet ska bli mamma rent juridiskt?

Vårt förstahandsval när vi började vår väg mot att skaffa barn var inte just denna väg. Vårt förstahandsval var att få hjälp via den svenska sjukvården för att på så sätt bli vårdnadshavare till vårt barn direkt vid födseln. På samma sätt som pappor till barn med ogifta föräldrar skriver på ett faderskapsintyg på socialförvaltningen hade jag då skrivit på ett föräldraskapsintyg och så hade saken varit ur världen efter nämndens nästa möte.

Men nu ville ödet annorlunda, ingen av de fyra inseminationer vi gjorde i Malmö resulterade i en bebis, det gjorde däremot besöket på Storkklinik i Köpenhamn den 3 december 2009.
Detta är min väg att bli juridisk mamma till min dotter via så kallad närståendeadoption.

När det andra strecket på stickan hade övergått i frågor och svar, våndor och glädje. När ultraljuden hade visat på en frisk liten tös i sina bästa år (?!) när vi hade besökt barnmorskan och berättat för familjen var det så dags att ta tag i den byråkratiska biten. Efter ett visst googlande efter svar ringde vi samtalet till socialförvaltningen. Detta var i april eller maj 2010. När man som vi bor i en liten stad är vårt ”fall” inte speciellt vanligt förekommande och det tog ett par rundor i telefon innan vi kom till rätt person och den personen också fanns på plats. Vi fick i alla fall en socialsekreterare tilldelad som heter M.

Per telefon fick vi viss information om hur den kommande processen skulle gå till, dock långt ifrån all information har det visat sig. Något jag dock har full förståelse för. Här måste man vara flexibel.

Nedläggning av faderskap
När de kommunala semestrarna började lida mot sitt slut någon gång i slutet av juli blev vi kallade till möte på socialförvaltningen och M för faderskapsutredning. Den 28 juli kl 8:30 mitt i den varmaste sommaren klev vi in genom dörrarna i den gamla kvarnen och påbörjade officiellt adoptionsresan. ”Medtag giltig legitimation samt intyg på insemination” uppmanades det i brevet. Vi tog såklart med oss det och lite extra. Mest utifall att.

Mötet gick snabbt och smidigt. M kopierade de papper hon behövde, fyllde i vissa blanketter, fick höra vår historia och informerade lite om vad som skulle hända vidare i processen. Eftersom vi vet att det går att bekräfta ett faderskap redan innan ett barn är fött undrade vi såklart om det gick att lägga ner ett faderskap innan barnet är fött för att skynda på processen. M lovade kolla upp och återkomma.

Hon återkom med svaret att det inte gick att lägga ner ett faderskap innan barnet är fött. Och eftersom ett nedläggande av faderskap, precis som ett intygande av faderskap, skall upp i nämnden (till politikerna) innan det är klubbat dröjde det dessutom ytterligare. V var beräknad till 2010-08-26. Det innebar att vi skulle hinna få med ärendet som tidigast till nämndemötet i september. Socialnämnden sammanträder en gång i månaden, runt den 20:e och skall ha alla ärenden och handlingar redan i början av månaden. Så hade vi tur och ringde så snabbt hon kommit, om vi inte gick över tiden, skulle vi hinna med till september månads nämndemöte. Nu var det bara att vänta.

V föddes 6 dagar för tidigt den 20 augusti 2010. Det var en fredag. Direkt på måndagen ringde jag M, som då var sjuk. Paniken steg. Tänk om vi inte skulle hinna. Tack och lov var hon tillbaka på jobbet några dagar senare och vi hann få med handlingarna till nämndemötet den 21 september. Nedläggningen av faderskapet var klubbad!

Adoption
Några dagar efter den 21 september fick vi hem kopior på handlingarna på posten. Dessa skulle vi sedan använda oss av för att ansöka om adoption hos tingsrätten. För att verkligen se till att få med allt vid första försöket traskade jag in till tingsrätten och bad om hjälp i receptionen. En mycket hjälpsam man som är notarie (om jag inte uppfattade helt fel) och heter Magnus tog sig tid att leta igenom den stora pärmen och ringde upp mig några timmar senare och meddelade vad jag skulle skicka med till tingsrätten för att ansöka om att adoptera lilla V. I kalendern den dagen stod det 2010-09-30. V var 1 månad och 10 dagar gammal.

I brevet till tingsrätten skulle följande ingå:
• En ansökan om adoption, helt enkelt en skrivelse som förklarar omständigheterna. Vem jag är, vem jag vill adoptera och varför.
• Personbevis för oss alla tre, där det också skulle framgå att jag och J är gifta.
• Samtycke från J till adoptionen. Helt enkelt en skrivelse där det står att hon samtycker i en eller ett par korta meningar. Denna skall sedan dateras och skrivas under. Ett sådant samtycke får inte skrivas tidigare än sex veckor efter förlossningen för att säkerställa att den biologiska mamman är ”vid sina sinnes fulla bruk” så att säga och inte har fått någon form av förlossningspsykos. Den dagen jag pratade med tingsrätten hade det precis gått 6 veckor.
• Till detta bifogade jag också papper från socialnämnden/förvaltningen på att faderskapet var nedlagt. Mest för säkerhets skull.
• 375 kronor skulle sättas in på tingsrättens plusgiro som en handläggningsavgift. Information om inbetalningen, hur den skett och när skulle också bifogas ansökan.

När tingsrätten tittat igenom papprena och sett att allt var med och i sin ordning skulle de sedan begära in ett medgivande från socialförvaltningen att det är okej att jag adopterar V. Och i mitt stilla sinne hade jag kanske trott att detta var ett enkelt litet papper, skrivet på en dag eller två. M kände ju redan till allt om vårt fall. Men jag hade inte fått all information.

Medgivandeutredning
Den 14 oktober 2010 är brevet från Socialförvaltningen och M daterat som damp ner i brevlådan dagen efter när vi var på resande fot. Högst upp på pappret står det MEDGIVANDEUTREDNING med stora bokstäver. Och så fortsätter det såhär:

”Vi har fått in begäran om yttrande enligt 4 kap 10§ 1 st FB (föräldrabalken). Jag har reserverat lite olika tider för samtal, se nedan:

Måndag 8 november, 10.15, informationssamtal för er båda

Onsdag 10 november, 10.15, hembesök

Måndag 15 november, 08.30, C på samtal

Måndag 15 november, 10.30, J på samtal

Yttrandet skall vara Tingsrätten till handa 101125.

Ni kan fundera på vilka referenter ni kan använda er av . Gärna sådan som har sett och kan beskriva relationen mellan V och C.”

Veckorna mellan brevet damp ner i brevlådan och mötena blev lite grann av en berg-och-dalbana. Jag hade inte trott att det skulle påverka mig så mycket som det gjorde. Tusen frågor snurrade i mitt huvud. Allt ifrån vad som skulle hända med V om något hände J innan processen var klar – gud förbjude – till frågor om hur hembesöket skulle gå till. Skulle de kolla städningen (inget jag behöver oroa mig för i och för sig, ibland är det tur att man är pedant), kanske skulle de se om jag kunde byta en blöja? Ska man bjuda på kaffe eller inte? Hur skulle de enskilda samtalen gå till? Skulle de fråga mig och J samma frågor och se om vi svarade lika? Jösses, J som kan vara så tankspridd. Och referenterna, hur många skulle man ha, vad krävs av dem och vilka skulle jag fråga. Yttrandet skulle vara hos tingsrätten senast den 25 november, tänk om jag skulle hinna få föräldraskapet i julklapp.

På morgonen den 8 november, dagen för det första mötet när alla frågetecken förhoppningsvis skulle klarna, mådde jag nästan illa av nervositet och förväntningar, då ringer telefonen.

Det var från socialförvaltningen.

M var sjuk, mötet och hembesöket inställt!

Luften gick ur mig. Jag la ifrån mig telefonen satte mig hos lilla V. Pussade och kramade henne, grät en tår och talade om för henne att jag älskar henne. Sen ställde jag in min medverkan i allt den dagen och bara tog det lugnt och ägnade all min tid till V och J.

En vecka senare, måndagen den 15 november infann vi oss både J och jag, på den tiden som egentligen var ämnad för mitt enskilda samtal och då gick det kvickt, sådär kvickt som jag först trodde att det skulle kunna gå.

M höll både informationsmöte, mitt och J´s enskilda möte på en och samma gång. Och på eftermiddagen kom hon hem på hembesök. Vi bjöd på kaffe och kärleksmums och hade en trevlig fikastund. Hon kollade inte på städningen och bad mig inte visa hur man byter en blöja.

Under samtalet och informationen frågade hon om anledningen till adoptionen, hon frågade hur vi tänkte ta ut föräldraledigt och fördela den tiden oss emellan, hur vi tänker kring dagis och hur vi ser på vårt förhållande till varandra och vårt äktenskap. Sedan frågade hon J hur hon ser på mig som mamma och mig frågade hon varför jag vill adoptera V (såklart mest för formaliteten).

Tydligt under hela samtalet var att det faktiskt inte finns några skrivna regler kring vilka frågor som skall ställas och vilken information som skall samlas in vid den typen av adoption som detta är. Reglerna är skrivna för en utlandsadoption och sedan får man anpassa det till tillfället där och då.

Förutom dessa samtal lämnade jag också två referenter som M pratade med. Dels V´s mormor M och min bästa vän F. Båda dessa skulle skriva varsin liten berättelse där de berättade vilka de var, hur vi känner varandra och vad de tror om mig som mamma samt vad de har sett av mig med V. V´s mormor var sedan uppe hos M och pratade och F ringde M upp på telefon. Av referenterna krävdes alltså både en skriftlig redogörelse och ett samtal. Utöver det tittade man om jag fanns i socialförvaltningens register samt i polisens belastningsregister. Grönt på båda dessa ställen.

Det kändes som att processen avlöpte väl och enligt plan. Men tyvärr fick vi då reda på att M inte har delegation på att klubba igenom denna medgivandeutredning själv och skicka den till tingsrätten. Än en gång skulle ärendet upp i nämnden – politikerna ni vet - som har möte en gång i månaden och måste ha papprena minst tre veckor innan.

Vi var nu framme vid den 15 november och nämndemötet i november skulle hållas den 16:e, att få med ärendet då var bara att glömma. Och nästa nämndemöte skulle inte hållas förrän 21 december. Så det var bara att böja sig för de byråkratiska bestämmelserna och invänta nämndemötet i december. Att få föräldraskapet i julklapp skulle inte bli nåt av.

Ytterligare två månader har nu gått, lilla V blev igår 5 månader och 11 dagar och då damp det ner i brevlådan. Brevet som talade om att tingsrätten sagt sitt i adoptionsfrågan och att jag får lov att bli mamma till V. Jag visste att det var på gång. Efter socialnämndens möte den 21 december skickade de över kopior på det beslut de skickat vidare till tingsrätten och för några dagar sedan ringde tingsfiskalen K och förhörde sig om en uppgift som saknades i min ansökan om adoption.

Det som saknades var att jag var tvungen att intyga att det inte utgått någon form av löfte om ekonomisk ersättning på ena eller andra sättet i samband med adoptionen. Tur att det var rätt dag och tur att jag vet att K är en ganska sympatisk människa och att han dessutom verkade arbeta övertid för att få mitt ärende klart, han ringde nämligen runt 18-tiden på kvällen och ursäktade sig för den sena timmen. Annars hade jag kanske skällt ut honom och slängt på luren i örat på honom. Men nu verkade han uppenbarligen generad över att behöva ställa frågan och ursäktade sig i princip även för det, men förklarade att så var reglerna och det var bäst att han följde dem så det inte blev fel. Och jag håller med honom. Lika bra att göra rätt från början.

Och han jobbade på bra K och fick beslutet klart. I brevet berättas att tingsrätten anser att jag får bli adoptivmamma till V. Från och med i fredags har man tre veckor på sig att överklaga beslutet om man så skulle önska. Beslutet kan överklagas till Göta hovrätt som i så fall måste ge särskilt prövningstillstånd för att det ska prövas igen. I praktiken innebär det att inte vem som helst kan överklaga - i princip tror jag bara att de skulle ta i beaktande om överklagan kom ifrån J och ingen annan!

Så i princip kan man säga att det är klart, men i praktiken är det klart först den 18 februari när tingsrätten slagit igen sina portar för dagen. Då är jag nämligen i lagens mening mamma till V och samma rättigheter och skyldigheter som J. Då är vi mamma och mamma – på pappret och i verkligheten! Det känns skönt att ha ett spikat datum att invänta!

Den 19 februari när beslutet vunnit laga kraft är dagen innan lilla V fyller 6 månader och hela familjen kommer att fira det och att adoptionen är klar med att gå på Melodifestivalsdeltävling!

Kortfattat kan man säga att vägen att bli mamma har gått via följande instanser och hållpunkter:
• Möte med socialförvaltningen angående nedläggning av faderskap som efter förlossningen måste klubbas av socialnämnden
• När faderskapet är nedlagt kan man ansöka om adoption hos tingsrätten. Vad som ska ingå i ansökan har jag specificerat ovan.
• Tingsrätten ber sedan socialförvaltningen att göra en medgivandeutredning som innehåller enskilda samtal med den som ansöker om adoptionen och den biologiska föräldern, hembesök och samtal med och brev från referenter som styrker att den adopterande föräldern har ett bra förhållande till den biologiska föräldern och till barnet. Medgivandeutredningen måste sedan godkännas av socialnämnden innan den skickas tillbaka till tingsrätten.
• Efter detta beslutar tingsrätten i adoptionsärendet. Från det att beslutet är taget måste det gå tre veckor innan det vunnit så kallat laga kraft, precis som vilken dom som helst. Den som kan överklaga beslutet är i praktiken endast den andra föräldern varför beslutet i stort sett garanterat går igenom tre veckor efter att beslutet är taget.

Jag hoppas att informationen i det här superlånga inlägget kan hjälpa andra i samma situation. Ge lite tröst när det känns som tuffast och kanske lite praktisk information så man vet var man ska vända sig. Om du just nu sitter och funderar på något som inte nämns, något som du undrar över är du varmt välkommen att höra av dig, maila på regnbagsmammorna@gmail.com. Förhoppningsvis kan jag hjälpa till.

Nu ligger champagnen på kylning. Ikväll ska vi fira.

Sexmånaderskontroll och sömn

2011-02-17T07:45:00.000+01:00

Igår var det dags för sexmånaderskontroll.
Prickfritt och smärtfritt gick det, det blir en okejstämpel denna gången också sa farbror doktorn.
Vad han egentligen kollar rent kroppsligt är svårt att begripa sig på men i övrigt handlade det om att kolla att hon vänder från rygg till mage och tvärtom, att hon jollrar nyanserat - vilket hon gav prov på, att hon kan dra sig upp till sittande när man håller i händerna, att hon tittar efter tappad leksak och att hon flyttar saker mellan händerna. Ungefär så...
Funkar det ska visst allt vara i sin ordning.

En hel centimeter hade hon växt och är nu 61 cm lång och väger 7405 gram.

Strax ska jag dra igång med det sista av packning och städning inför flytten, lilla V och J ligger kvar en stund och sussar. Vi har fått sova bra i natt.
Det har varit några halvjobbiga nätter nu. Vi tror att lilla V har varit besvärad av förkylningen fast det värsta kanske redan har lagt sig. Det var likadant när hon var lite snuvig en gång innan, gnälligheten och sömnsvårigheterna kom när det värsta "snuveriet" var borta.
Så hon har varit lite ledsen och orolig några nätter nu och vi har fått ta upp henne till oss. Men inatt har hon sovit i sin säng hela natten med ett par nappisättningar. Från halv åtta till halv sju. Det är vi nöjda med.

Nä som sagt, dags att fylla på kaffet och köra igång.
Blir det tyst här ett tag nu beror det helt enkelt på flytt.
Och då ses vi när vi är Linköpingsbor nästa gång.

Stor tjej

2011-02-13T11:59:00.001+01:00

Om en vecka blir lilla V 6 månader gammal.
Det är en stor tjej och tiden har gått så fort.
Det bara händer - plötsligt dyker det upp ett brev i lådan från Libero.
Nu är ditt barn snart ett halvår och du kan hämta din Up&Go-box hos din närmaste Lindex-butik.

I vår box fanns:
- ett paket up&go blöjor strl 4. Har inte använt ännu, men värt att testa
- ett paket våtservetter. Har inte ens hunnit använda upp de vi fick i första boxen på BB, vi försöker använda vanliga pappersdukar och vatten.
- lite prover på schampo och badskum. Kommer att testa vad det lider men hittills har lilla V lite för lite hår.
- ett erbjudande om graits två pack strumpor på Lindex om man handlar andra varor - tackar.
- en CD-skiva med musik anpassad för bebisen

Ja jag tror det var det - och så lite infobroschyrer såklart.
Inget slår nog biet som kom i Liberos BB-box. Det är verkligen en hit. Den bästa leksaken alla kategorier - förutom måttbandet.
Ha en trevlig söndag!

Jag pysslar

2011-02-11T14:33:00.002+01:00

Ser om jag kan piffa till det lite här.
Det blir nog ändringar vad det lider!
Tyck gärna till.

Fem kronor

2011-02-10T18:03:00.000+01:00

Vi bokade just lilla V´s första tågbiljett mellan Linköping och Uppsala i april.
Den kostade fem kronor.
Det kostar på att ha barn ;-)

Första haset och en riktigt bra natt

2011-02-10T12:07:00.000+01:00

Efter ett par tuffa nätter för lilla V var det i natt dags för en riktig kalasnatt.
Lilla V somnade strax innan åtta igår kväll och vaknade kvart i sju i morse efter bara tre-fyra nappisättningar. Efter lite mat somnade hon sedan om och sov till kvart över nio. Gött!!!

Innan vi steg upp hann hon också med att ta de där första hasande krypen som ska komma nu någon gång. I alla fall de första vi sett henne göra. Vår duktiga lilla sjusovare!

Vad ska vi kalla oss?

2011-02-08T20:08:00.000+01:00

Den allra vanligaste frågan vi fick under tiden vi var gravida var hur vi kom fram till vem av oss två som skulle bära barnet. En fråga som egentligen inte var så svår för oss att ta ställning till, mer om det har jag skrivit här.

Vi är ganska öppna av oss och svarar gärna på frågor om högt och lågt. Vi tycker det är viktigt att skapa förståelse får vår situation.

Den allra vanligaste frågan vi får nu när lilla V är här är inte någon speciellt närgången fråga. Nej det är helt enkelt vad vi har tänkt kalla oss när lilla V börjar prata och förstå. Flera av de som har frågat har också använt sig av argumentet att man måste ju veta på dagis vad man ska kalla oss. Till exempel: Lilla V, vem är det som kommer och hämtar dig idag? Är det ? eller ?. I vanliga fall fylls frågetecknen av mamma och pappa, vad ska vi kalla oss istället?

Vi har inte tänkt så jättemycket på det. Som det ser ut idag så kallar vi oss helt enkelt mamma J och mamma C när vi pratar med V. Och det kan ju hända att det kommer att fortsätta så. Jag tror helt enkelt att det kommer att lösa sig.

Jag drar mig till minnes min bästa vän F:s lilla dotter A som faktiskt till en början hade jättesvårt att hålla ordning på vad som var mamma och vad som var pappa. Det gick så långt att hon började kalla dem sina riktiga namn istället. Lilla A tröttnade nog på att alla rättade henne, när hon sa mamma så rättade man henne och sa att det var pappa och tvärtom. Då funkade F och O mycket bättre. Smart liten unge!

Jag hoppas lilla V är lika klok som A!
Nu dags att kolla på ett inspelat avsnitt av några andra "annorlunda familjer" :-)

Ha en fin kväll alla

Om lilla V:s utveckling

2011-02-06T21:41:00.001+01:00

Lilla V 5 månader och 2 veckor gammal.
Gillar redan mammas iPhone.

Eftersom jag skrivit lite dåligt på sistone så är det kanske på sin plats att uppdatera lite om utveckling och tillväxt för vårt lilla mirakel. Man tror att man minns men det är bra att ha det på pränt.

Maten:
På julafton fick lilla V smaka sin första smakportion av potatis. Då var hon fyra månader och fyra dagar gammal och jag får säga att det gick ganska bra. Hon gillade det men hade lite svårt att veta vad hon skulle göra med maten. Det är lite annorlunda teknik att suga på flaska ju :-) Det är egentligen en ganska häftig grej att ett barn överhuvudtaget vet vad som ska göras med den första maten de får i sig.
Idag en månad och två veckor senare äter lilla V nästan bara mat. Hon får ersättning på kvällen innan hon ska sova och första målet på morgonen, det brukar bli runt sex tiden. Runt nio, halv tio vankas frukost i form av Sempers havregrynsgröt och ytterligare ett mål under dagen är ersättning. Men annars är det mat som gäller.
Morot, palsternacka och potatis är alla populära men allra godast är ändå broccoli. Och ígår fick hon även testa på kyckling och rotfrukter. Den första kontakten med kött. Det var också en hit.
Det som är minst populärt är frukt, oftast ser hon ut som hon fått citron när hon får den första skeden men sen brukar det gå bättre efter ett tag. Päron, äpple och katrinplommon slinker ner men mosad banan var inte populärt. Det är det enda hittills som åkt ut igen. Där släktas hon lite på mamma J.

Nästa steg är att hitta rutinerna ordentligt. Rationalisera bort ersättningsmålet under dagen och få in bra mattider och komma fram till vad som ska kombineras på bästa sätt.

Tillväxt:
Vid senaste kontrollen hos BHV-sköterskan Ann-Carin var lilla V 5 månader och en dag gammal. Hon var då 60 cm lång och vägde 7090 gram. På viktkurvan ligger hon precis på medel medan hon ligger lite lägre på längdkurvan. J´s mamma ringde och berättade hur mycket J vägde och hur lång hon var vid samma ålder och de är ganska likvärdiga. Lilla V väger lite mer bara.

Rörlighet:
På morgonen på sin 4 månadersdag vände hon för första gången sig från rygg till mage alldeles själv. Sen tog det ett litet tag innan hon gjorde det regelbundet men nu för tiden så rullar hon runt från rygg till mage och mage till rygg och så fortsätter hon så till det tar stopp :-) Allra roligast är det att stå upp, det är inte alls lika kul att sitta, men hon övar på det. Hon sitter i matstolen när vi äter och i gåstolen även om hon precis når ner med fötterna till golvet. Men stå är verkligen en höjdare och med mammornas hjälp och stöd kan hon även ta sig framåt med några små steg, förutsatt att halksockarna är på såklart.

Sömnen:
Det är lika bra att säga peppar peppar ta i trä direkt men hittills har vi varit lyckligt lottade. Sedan en ganska lång tid tillbaka lägger hon sig runt åtta, hon får ersättning då och sen sover hon med en eller flera nappisättningar fram till klockan sex ungefär. Då får hon lite ersättning till och sen somnar hon om och sover en eller ett par timmar till. Så länge att jag en dag nästan försov mig eftersom jag inte brydde mig om att ställa klockan :-)

Sjukdomar:
Även här börjar jag med ett peppar peppar, för hittills har det också varit lindrigt. Just nu är hon ganska förkyld och har ordentlig hosta men innan det har hon bara varit förkyld en gång och det var ganska lindrigt. Och peppar peppar i kubik, det har inte påverkat nattsömnen nämnvärt hittills.Hon fått sprutor två gånger. En gång när hon var tre månader och en gång nu när hon var fem. Den senaste gången brydde hon sig inte över huvud taget om första sprutan medan den andra som svider lite fick en liten reaktion som övergick i skratt så fort hon fick leka med sköterskans roliga leksaker och måttband.

Tal och joller:
Det söta lilla kurrandet har sakta men säkert övergått i ett mer kraftigt joller. Hon lystrar åtminstone nio gånger av tio till sitt namn, om det är en slump eller inte låter jag vara osagt.

Det var lite av mycket om det som har hänt de senaste veckorna.
Kram till alla läsare!

Föräldrar och blivande föräldrar se hit!

2011-02-05T15:29:00.000+01:00

Ni som är föräldrar eller blivande föräldrar (och även andra om ni känner för det...)

Sedan en tid tillbaka är jag något som kallas Buzzador. Det innebär att jag testar olika produkter och utvärderar dem. Hittills har jag testat nappar (mest lilla V som stog för den testningen i och för sig), ansiktsrengöring och Bepanthen. Just nu behövs det framförallt fler Buzzadorer som är föräldrar eller blivande föräldrar.

Som Buzzador anmäler du intresse för de produkter du tycker verkar intressanta och kan sedan, om du har tur, bli uttagen att testa. Efter en testperiod lämnar du dina och dina vänners recensioner av produkten i ett formulär via internet. Inga konstigheter och kul att få testa nya saker. Är du intresserad av att bli Buzzador - klicka på denna länken och anmäl dig!!!

Kanske den bästa leksaken

2011-02-05T12:37:00.000+01:00

Lilla V är inte på nåt sätt överöst med leksaker. Hon har litegrann men inte så mycket. Ingen av leksakerna går dock upp emot det hon fick låna när hon var hos BVC-sköterskan senast. När vägning och mätning var klar så grabbade lilla V åt sig måttbandet. Det var längesedan hon låg så still och lekte med en och samma sak så länge utan att rulla runt på mage.

Så mammorna tog helt enkelt ett av sina egna måttband och klippte bort vassa kanter. Nu har vi en harmonisk liten bebis som ligger (nästan) stilla på skötbordet. Alla sätt är bra utom dom dåliga :-)

Att packa med en bebis

2011-02-04T14:42:00.000+01:00

Jag brukar förespråka att allt går att göra med en bebis som går att göra utan en bebis.
Att packa är undantaget. Eller i alla fall att packa effektivt.
I alla fall när man har en aktiv och nyfiken liten donna som inte gärna roar sig själv när mammorna gör en massa kul saker. Som att packa. Men det går framåt ändå - sakta!
Nu sover det lilla livet och mammorna packar, fokuserat och koncentrerat.
Vi längtar till Linköping!

Igår damp det ner...

2011-02-01T21:06:00.001+01:00

...brevet som talade om att tingsrätten sagt sitt i adoptionsfrågan och att jag får lov att bli mamma till V. Från och med i fredags har man tre veckor på sig att överklaga beslutet om man så skulle önska. Beslutet kan överklagas till Göta hovrätt som i så fall måste ge särskilt prövningstillstånd för att det ska prövas igen. I praktiken innebär det att inte vem som helst kan överklaga - i princip tror jag bara att de skulle ta i beaktande om överklagan kom ifrån J och ingen annan!

Så i princip kan man säga att det är klart, men i praktiken är det klart först den 18 februari kl 23:59.
Då är jag nämligen i lagens mening mamma till V. Det känns skönt att ha ett spikat datum att invänta!

Så snart det är klart kommer min historia i text - det kanske kan hjälpa någon som är i samma situation som jag!

För övrigt knatar livet på. Lilla V är 5 månader och 10 dagar gammal. Hon vänder sig från rygg till mage och mage till rygg och snurrar runt som en tok på golvet. Smakportioner börjar bli riktiga portioner och det blir mindre och mindre ersättning som förtärs om dagarna. Inga tänder har tittat fram ännu men det är nog bara en tidsfråga. Sedan en vecka tillbaka ungefär går hon med mamma J på babysim och det är en riktig hit. Det ska vi fortsätta med när vi är på plats i Linköping.

Om en månad går flyttlasset. Kalmar byts mot Linköping och okända trakter mot lite mer kända.
Hoppas alla läsare står ut med att det är lite tyst här - det kommer tider då det kommer finnas mer tid att skriva.

Tack 2010 - Gott nytt 2011

2010-12-31T22:04:00.000+01:00

Regnbågsmammorna tackar för ett fantastiskt år.
För ett år när lilla V bestämde sig för att komma till oss.
Vi önskar alla läsare ett Gott nytt 2011!

En liten prinsessa

2010-12-30T14:32:00.000+01:00

Det läggs inte ut överdrivet mycket bilder på vårt lilla mirakel, men denna kan jag inte låta bli att visa.
Här är hon vår lilla V när hon tidigare idag fick följa med mammorna och handla nyårsmaten.

Igår kom det ett brev. Ett brev från socialförvaltningen. På nämndemötet den 21 december klubbade de igenom att jag får bli mamma. Nu hoppas jag de har skickat det vidare till Tingsrätten. Det är sista instans. Sen är det klart - adoptionen alltså. Väntar med spänning! Vem vill inte bli mamma till en liten goding som den här ovanför.

Inte bara barnmorska

2010-12-29T15:00:00.000+01:00

Jag har tidigare berättat om barnmorskan som vi hade under graviditeten.
Hon heter Malin och jobbar på Familjecentrum i Norrliden.
Vi är verkligen supernöjda med henne och det känns lite trist att flytta från stan om det skulle bli en liten bebis till i framtiden.

Nu finns hur som helst Malin på andra sätt i livet - nämligen på min Facebook.
Och idag visade det sig att hon minsann inte bara är barnmorska, hon är en jäkel på livsnjutning också och det vill jag dela med mig av till Er kära läsare.
Detta är väl vad varje småbarnsmamma behöver!

Om du har stökigt hemma, gör så här:

1. Skapa en ny mapp på datorn.
2. Ge mappen namnet "Stöket i lägenheten/huset."
3. Gå och hämta ett glas vin
4. Högerklicka för att ta bort mappen.
5. Datorn kommer då att fråga:
"Vill du ta bort Stöket i lägenheten/huset permanent?"
6. Klicka på JA - knappen.
7. Lägg fötterna på bordet, drick ditt vin och bara NJUT ;)

Jag vill poängtera att detta alltså är skrivet av Malin som privatperson i sin status på Facebook och inte ett råd som hon gett i tjänsten som barnmorska utan ett skämtsamt inlägg på "fejjan" som privatperson. Bara så det inte blir några som helst tveksamheter kring det!

Fler julklappar och presenter

2010-12-29T12:42:00.000+01:00

Ja så var det ju lite mer julklappar och presenter som skulle presenteras.

Julklapp från kusin S

Julklapp från morfar och G

Julklapp från moster N, morbror P och morbror D

Och så lite andra presenter:

Välkommen till världenpresent från mamma J:s kusin A

Välkommen till världenpresent från mamma J´s moster L och kusin L

Välkommen till världenpresent från mamma J:s moster L, kusin E och M

Välkommen till världenpresent från mamma J:s moster L och kusin L

Julklappar och sånt

2010-12-29T10:14:00.003+01:00

Då var lilla V:s första julhelg till ända.
Förutom lugnt julfirande med mormor har vi hunnit med en tvådagarstripp till morfar med familj i Kisa och övrig släkt i Linköping.
Och då är det dags att visa upp alla presenterna såklart.

Gåstol från mammorna

Lekmatta, också från mammorna

Verktygsbälte i tyg från mormor

Skohorn och jättecool bok från mormor

En jättefin nalle i naturvänliga material från mormor

En superkul leksak från Bellino av mormor

En som både kan låta och lysa på en och samma gång...

Fler julklappar och presenter blev det i Kisa och Linköping. Men de får ett alldeles eget inlägg tror jag.
Nu är det dags för mamma C att ta tag i sina studier och inte sitta och blogga hela dagen lång.

God Jul!

2010-12-24T15:41:00.000+01:00

Regnbågsmammorna och lilla V önskar alla sina läsare en God Jul!
Idag har lilla V fått sin första smakportion av potatis blandat med ersättning.
Det var riktigt mumsigt och hon hade gärna ätit lite mer än vad mammorna tyckte var rimligt.

Kram på er alla!

Igår firades det...

2010-12-21T14:55:00.001+01:00

Igår fyllde bloggen ett år och Lilla V fyra månader.
Lilla V firade med att rulla runt från rygg till mage för första gången.
Idag för ett år sen skrev jag detta.
Nu har det inte bara skunkit in - nu är det vår vardag.
En vardag vi gillar!

Idag avgör Socialnämnden mitt öde som mamma.
Idag klubbar de förhoppningsvis igenom att det är okej att jag adopterar min lilla dotter.
Vi håller andan av spänning till vi får svaret.
Och då får ni reda på hur det gick till från A till Ö.
Ha en härlig dan före dan före dan före dopparedan!

Bästa natten

2010-12-05T11:41:00.003+01:00

Lilla V gick och la sig strax efter åtta igår kväll som vanligt och hade somnat ordentligt cirka kvart i nio.
När mammorna gick och la sig vid tio tiden sa J med drömmar i blicken.
Tänk om hon kunde vakna vid fyratiden (det är ungefär så länge hon sover i sträck nu för tiden) utan att vi behövt sätta i nappen.

Sju minuter över fyra väcker J mig och undrar om jag har satt i nappen någon gång under natten.
Nope!
Underbara lilla barn, har låtit mammorna sova till strax efter fyra utan att vakna alls.

Efter lite matning runt halv fem sov hon sen vidare till halv åtta tiden då hon och mamma J steg upp.
Själv fick jag lyxen att sova till halv tio idag.
Då blev jag väckt med kaffe på sängen.
Det är en riktigt härlig söndag!

Idag är ingen vanlig dag

2010-12-03T18:42:00.003+01:00

I dag har lillan varit med oss i ett helt år.
I sinne, själ och hjärta.
För ett år sen idag var vi i Köpenhamn på Storkklinik.

Officiellt var vi på shoppingtur i Köpenhamn.
Jag handlade Ordning & Reda kalender och vi träffade på kronprinsen av Danmark.
Det var en härlig dag men trots ovanstående var det ju ändå inte det som var det viktigaste.

Det viktigaste ligger en liten bit bort i soffan och är vår dotter.
Vi är glada att du bestämde dig för att komma till just oss den där dagen!
Tack lilla V!

Lilla V-tid

2010-12-02T10:30:00.000+01:00

Idag är det bara jag och lilla V.
Mamma J är för ovanligthetens skull på jobbet i Malmö, många mil bort.
Annars är det hon som är hemma och är mammaledig mest.
Men idag är det alltså bara jag och lilla V.

Nästan lite nervöst.
Det har gått bra hittills.
Lillan har vaknat, legat och jollrat, fått kläder och ny blöja, varit tålmodig medan jag sorterade tvätten och slängde in den första, ätit och somnat. Än så länge inga större bekymmer för mamma C.

V älskar att somna med snutten framför ögonen, sen går jag och drar bort den så att jag vet att hon får luft

Ännu mer presenter

2010-12-02T09:00:00.001+01:00

Vi närmare eftertanke och lite koll inser jag att jag inte har lagt ut de senaste presenterna som kommit till Lillan. Så här kommer de, utan inbördes ordning :-)

Supersött från mammornas frisör M i Malmö

Från mamma J:s syster N och bror P

Från morfar och G

Från B och J i Karlskrona

Från B och Å i Kisa

Från farbror T, vän till mammorna. Farbror T jobbar på ett visst företag som kanske syns på presenterna :-)

Listan med stort L

2010-12-01T08:54:00.000+01:00

Jag minns tillbaka till ett inlägg från i mars när jag hade hittat listan med stort L.
Inköpslistan!
"Detta M Å S T E du ha till din bebis" lyste det om listan!
Jag fick panik, jag visste inte ens vad plastad frotté var på den tiden. Men blev såklart snabbt upplyst om det. Tack alla bloggläsare. Vad hade man gjort utan er.
Efter hand som saker inhandlades fylldes det på med kryss i listan och nu var det ett tag sedan jag uppdatertade den. Så det tänkte jag göra och samtidigt tänkte jag också utvärdera vad av alla dessa saker vi faktiskt haft användning för sedan lillan kom för drygt tre månader sedan. Så håll till godo.
Här är inköpslistan - efter födsel, med kommentarerna du aldrig kan ha innan du vet...

Vagn:(X) Vagn - såklart har vi haft användning av vagnen, hämta den gärna i tid så ni har den hemma.
(X) Filt - kan inte få nog av filtar i alla former och storlekar.
(X) Åkpåse - nyligen inköpt, väntar på leverans, tänk till så ni får en som passar för temperaturen där ni bor och årtstiden den lille föds
(X) Plastad frotté - här har vi den, den plastade frottén, hittills har vi inte haft användning för den till Lillan och J hade svårt att sova på den under graviditeten. När vattnet till slut gick låg den plastade frottén i byrålådan :-)
(X) Vagnleksak/Mobil - inhandlar och klar, kanske fortfarande mest intressant för föräldrarna och att det är snyggt på vagnen. Lilla V kommer säkert att gilla den mer med tiden. Nu sover hon mest när hon ligger där.
( ) Reflex - ej inhandlad, trodde att det fanns på vagnen men vi hade fel. Ska inhandlas inom kort.
(X) Skötväska - fantastisk uppfinning. Satsa på en ordentlig - en med många fack är ett måste för att hålla reda på alla pryttlar.

Bil:
(X) Bilstol - babyskydd har vi hyrt den första perioden. Vi hade tur att komma in i affären när de hade nya stolar innen så vi hyrde den några månader innan lillan kom. Det kändes tryggt att veta att den var ny och inte använd av någon annan.

Sova gott:
(X) Spjälsäng/Vagga - spjälsäng har vi, en där man kan sänka ena långsidan. Hittills mycet bra investering. Lillan har sovit i den sedan vecka 3.
(X) Spjälskydd - jepp, inhandlat. Känns som en nödvändighet för att det ska bli mysigt i spjälsängen. Sen finns det i 1000 former och färger.
(X) Madrass - såklart
( ) Täcke - fortfarande inte inhandlat. Små bebisar ska ju inte sova med täcke pga risken att få det över sig. Hittills har lilla V sovit under ett påslakan och därefter när det blev lite kallare ett påslakan med en tunnare filt i.
(X) Kudde - inhandlat och använd
(X) Lakan - inhandlat och använt.
(X) Plastad frotté - se kommentar under Vagn-kategorin
(X) Påslakanset - inhandlat och använt
(X) Leksaksmobil/speldosa - vi har en jättefin speldos/mobil som sitter över sängen, hittills är den dock inte så flitigt använd, när lilla V ligger där ska hon sova och då mår hon bäst om det är mörkt och tyst, men tids nog blir den nog kul och intressant.
( ) Gosedjur - har fått några i present, men annars int inhandlat ännu, inte saknat heller för den delen.

Sköta om:
(-) Skötbord - vi använder en bänk som vi redan har i badrummet.
(X) Skötbädd/skötskydd - inhandlad, den enklaste varianten på IKEA funkar bra för oss
(X) Våtservetter - inhandlat, anvädns dock mest när man inte är hemma och byter blöja, här hemma använder vi vanliga torra servetter som vi blöter.
(X) Tvättlappar - inhandlade - ALDRIG använda
(X) Blöjor - inhandlade - flitigt använda :-) Ett tips är att bara köpa ett paket innan födseln. Man får blöjor i reklampåsarna på BB
(X) Blöjhink - inhandlad och använd. Vi har Sangenic. Underbar! Kapslar in dålig lukt perfekt.

Äta mat:
(X) Amnings-BH - inhandlad, användes två månader medan J ammade
(X) Bröstpump - inhandlad, användes dock inte mer än ett par gånger eftersom J bestämde sig för att sluta helt med bröstmjölk
(X) Nappflaska - inhandlat, ska man mata med ersättning kan det krävas några stycken. Vi har 6 st vi går runt på.
(X) Flaskborste - inhandlad och använd.
(X) Modersmjölksersättning - inhandlat och använt
(X) Amningskupor - inhandlat och alldeles nödvändigt.
(-) Haklappar - ej inhandlat, väntar lite med det. På julafton ska lillan få första smakportionen, då kan det vara dags att investera.
(X) Dreggelhaklappar - inhandlade. Först nu börjar vi få användning för dem.

Bada:
(X) Badbalja - inhandlad och flitigt använd.
(-) Tvättlappar av frotté - ej inhandlade, ej saknade
(X) Babyolja - inhandlad och flytigt använd, det enda vi har i lillans badvatten
(X) Badhandduk med huva - inhandlad och mycket använd.

Kläder strl 50
(X) Body
(X) Mjukisbyxor
(X) Mössa
(X) Pyjamas
(X) Strumpor
När det gäller kläder är det svårt att säga något generellt, vi hade alla varianter i storlek 50 och eftersom lillan var 47 cm lång och vägde 2840 gram när hon kom ut var det bra. Storlek 50 var nästan för stort i början. Men vet du med dig att du har en bjässe där inne kanske du ska vara sparsam med storlek 50. Det är också olika från affär till affär, exempelvis brukar H&M vara små i storlekarna och Polarn o Pyret stora. Lindex ligger mitt emellan.

Kläder strl. 56:
(X) Bodys
(X) Strumpor
(X) Pyjamasar
( ) VelourByxor
( ) Mössor
( ) Overall-tunn
( ) Overall-tjock
(X) TossorI storlek 56 inhandlade vi en uppsättning eller två av allt. Vi fick inte användning för det förrän efter ett par månader. Overall tycker jag dock att man ska fundera lite på utifrån årstid när barnet föds och var man bor.

Mini-Apotek:
(X) Kräm mot röd bebisrumpa - inhandlad först för någon vecka sedan när det verkligen behövdes
(X) Näsdroppar för spädbarn - inhandla när det behövdes, bra att ha hemma. Gör underverk för nattsömnen på förkylda barn.
(X) Panodil, stolpiller för spädbarn - Alvedon inhandlat på uppmaning av barnsköterskan till 3 månaders vaccineringen. Använd en gång då när lillan var otröstlig.
(X) Febertermometer - inhandlad och använd många gånger. Numera finns det en variant som är lite böjlig i toppen. Mycket bra. Termometern är bra både för att ta temp men också för att reta lite om det behöver komma ut lite därinifrån och det inte kommer av sig själv :-)
(X) Kräm mot torr hud - Miniderm inhandlad, även purelan. Bra att använda framför allt när det är kyligt ute och huden på bebisen blir narig
(X) Idomin - inhandlad och använd
(X) Barnolja - inhandlad, se ovan på bad
( ) Xylocain - inte inhandlat, vet inte vad det är ens....

Övrigt:
(X) Filtar - inhandlat, kan inte få för mycket av det!
(-) Amningskudde - ej inhandlat, för oss funkade det lika bra med en vanlig kudde
(X) Bärsele - inhandlad och använd. Mysigt och praktiskt ibland.
(X) Babysitter - inhandlad, används i perioder när lillan gillar det.
(X) Snuttefilt - inhandlad och livsviktig. Lillan älskar sin snutte. Vi har arbetat för det redan från början och nu älskar hon sin rosa djinglis.
( ) Nalle/gosedjur - inte inhandlat ännu
(X) Nappar - inhandlade och använda. Lillan älskar napp. Vi byter en gång i månaden ungefär
(-) Napphållare - ej inhandlad, kanske inhandlas i framtiden?!
(X) Förvaringsmöbel till bebiskläder - ej inhandlad ännu. Vi hade ganska mycket plats redan så vi omorganiserade.
(X) Babygym - inhandlat och precis som babysittern använt i perioder när det är det som är kul.

Kontentan då. Vi verkar ha handlat det mesta som står på listan och använt det mesta också.
Men visst är det så att vissa saker kan man vänta med till efter den lilla har kommit till världen.
Hoppas att någon får nytta av listan mes alla kommentarer som jag själv hade behövt när jag såg listan första gången och fick panik!

Trevlig dag till er alla där ute!

100 dagar

2010-11-28T11:58:00.000+01:00

Minns ni denhär dagen. Det var 100 dagar kvar till BF. Magiskt.
Idag fyller vårt lilla gryn 100 dagar i livet. Grattis lilla V.

Det händer så mycket och finns så lite tid.
V har fått sitt tremånaders vaccin.
Det gick bra, lite skrik när hon fick sprutorna och lite lite otröstlig på kvällen.
Men efter en liten alvedon och lite mat så sov hon sen gott och nästa dag var allt bra igen.

Innan vaccineringen var hon lite förkyld några veckor, tack och lov påverkade det inte sömnen på nätterna så mycket utan mest på dagarna. Hon hade inte lika lätt att somna själv utan ville gärna ligga hos oss och somna.
Men nu är allt tillbaka till det normala igen.

Hon sover i sin egen säng sedan ganska lång tid tillbaka. Efter kvällsmålet somnar hon själv. Det brukar bli runt åttatiden - ibland sju och ibland nio - på kvällen. Oftast sover hon sen sex-sju timmar innan hon vaknar och vill ha mat. I går natt sov hon hela natten, men det var nog en engångsföreteelse :-)

Igår hände det andra saker. För första gången sträckte sig Lillan efter en liten leksak som vi har hängande ovanför hennes sovplats i soffan, sen har hon fortsatt. Hon verkar ha hittat möjligheterna med händerna nu. Igår upptäckte hon också sina fötter och stirrar blint på dem när hon sitter upp.

Hon bara älskar att bli uppdragen från liggande till sittande ställning och att bli hållen och få stå upp, det är livet det.
I måndags när hon fick vaccinet mätte vi och vägde henne och resultatet blev: 5740 gram och 56 cm.

Stora tjejen - 100 dagar gammal!

Long time no see

2010-11-19T18:52:00.001+01:00

Det tar ett tag mellan blogginläggen.
Tiden är inte min kompis!
Vill i alla fall meddela att vi alla mår bra.
Imorgon blir Lilla V 3 månader.
På måndag är det dags för vaccination.

Just nu är vi mitt uppe i slutfasen av adoptionsprocessen och jag återkommer med all info.
Det har varit en berg och dalbana, ena dagen hopp och andra förtvivilan. Mest för att det allt tar sån tid och är så komplicerat.
Men som sagt, jag återkommer med alla detlajer, alla detaljer jag själv hade velat veta när vår process startade.
Kram på er alla och trevlig helg

2 månader

2010-10-19T19:55:00.000+02:00

Har varit lite krasslig några dagar.
Tack och lov har J och V klarat sig bra hittills.
Det är svårt att vara i karantän.
Med karantän menar jag att jag inte får röra lilla V nu när jag är sjuk. :-(

Och imorgon blir hon 2 månader vårt lilla hjärta!
Otroligt vad tiden går!

Utvecklingen går i racer-fart.
Hennes röst förändras - hon har börjat jollra och prata massor.
Hon håller huvudet fint och övar varje dag.
Och så är hon så mycket mer med i blicken.

Det är bara lite läskigt att tiden går så fort.

Om livet i största allmänhet

2010-10-06T10:27:00.000+02:00

Precis så.
Livet knatar liksom på här.
I positiv bemärkelse.
Det funkar liksom bra.
Själv går jag i skolan en del och J är hemma med lilla V och hittar rutiner.

Dagarna börjar se mer och mer lika ut.
Och det är också i positiv bemärkelse.

V vaknar runt 6. Får lite mat och sen tar jag henne ett par timmar och J sover vidare om jag börjar lite senare i skolan annars går J upp tillsammans med oss.

På helgerna tar jag och lilla V en promenad och mamma J får sova vidare medan vi få en härlig stund i det sköna höstvädret. V somnar oftast till en liten stund. Hon älskar vagnen. Och jag får lite motion - det bästa av det bästa helt enkelt.

J och V har tillsammans med C och lilla G från föräldragruppen börjat besöka babycafé på tisdagseftermiddagarna. Kanske varken lilla V eller G har så mycket glädje av det ännu som sina mammor. Men mysigt verkar det vara i alla fall och igår kom lillan hem med en liten present till mig.

Kanske mamma J hade hjälpt till lite :-)

Förra veckan hade vi också besök av morbror och moster samt kusin och lillan fick så söta kläder i present...

Från morbror J, moster T och kusin M

Dagarna då...
V har börjat sova lite mer på dagarna, hon var vaken mycket i början, mer än vad som står i alla böcker. Men sådär är det väl, väldigt individuellt och nu känns det som att lilla V har funnit sig fint till rätta med tillvaron och känner sig trygg och därmed kom även sömnen.

J funderade ett tag på att dra ner lite på amningen då den kändes pressande för henne men hon bestämde sig efter mycke funderande för att fortsätta och nu är det endast kvällsmålet som vi har bytt ut mot ersättning. Det funkar fint. Vi lägger lilla V i sin säng runt 20-21 och sen brukar hon ligga och titta lite på sin mobil och somna efter en stund. Hon sover till 3-tiden då äter hon ca 45 minuter och så brukar hon vakna runt 6 igen.

Det är vi nöjda med. Det är skönt att hon kan sova i sin egen säng.

Förra veckan var vi på 1 månadskontroll på BHV.
4395 gram och 53 cm och hon gick igenom doktorsbesiktningen utan problem :-)
Vår lilla snörpa.

6 veckor och 5 dagar gammal idag och alldeles alldeles underbar.
Bjuder på en bild från en av helgens morgonpromenader.

Sämre kan man ha det :-)

En annan sak som är på G är som ni ser nedan adoptionsprocessen. Tänkte skriva lite om det också men inser att det är bättre om det får ett helt eget inlägg. Så när andan faller på och tiden infinner sig kommer det mer om det också.

En viktig dag idag...

2010-10-04T11:16:00.001+02:00

Och min status på Facebook säger väl allt...
Jag återkommer med mer detaljer.

Längesen sist

2010-09-27T11:30:00.000+02:00

Det har varit lite hysteriskt i skolan, därav dålig uppdatering.
Men nu börjar det ordna upp sig.

Här knallar livet på med besök och mys med Lilla V dagarna i ända.

Lillan växer som hon ska, 4110 gram förra veckan och 50 cm.
Sakta men säkert börjar vi vänja henne vid flaska och ersättning då J känner att hon vill dra ner på amningen. Och inte mig emot, då blir det lättare för mig att få mer egentid med Lillan.
Och det har inte varit några som helst problem att ta både bröst och flaska eller napp. Hon suttar järnet vad hon än suttar på lilla Skruttan.

Och så har det ju droppat in en hel drös med presenter. Eftersom jag lovar att jag kommer att glömma vem som gett vilka presenter och eftersom detta kommet att fungera lite som en digital "Mina första år-bok" så kommer här lite bilder på dessa presenter.

Supersött från bästa M&C i Malmö

Supersöt kofta från familjen H&W i Uddevalla. Lilla V:s kusin med familj.

Från bästa L i Karlskrona

Överraskande grattis-kort från faster B i Kisa :-)

Massa söta kläder från J´s kusin S och moster A i Linköping

Lila i massor från mormor :-)

Nu är det dags för mamma C att hugga tag i disk och tvätt medan mamma J är på stan och fikar med kollegor från Malmö.

Presenter presenter och lite plus på vågen

2010-09-07T15:19:00.000+02:00

Oj så mycket fina presenter det dyker in till Lillan. Redan innan har jag ju här visat det som kom dagarna efter hemkomst från BB och nu dyker det upp presenter både lite här och där. Vi är överväldigade och glada.

Idag överraskade mina klasskompisar mig med en present till Lillan. Supersöt. Storlek 62 så det tar ett tag innan hon kan ha den. Också kul - att presenterna liksom finns kvar ett tag och inte tar slut efter en månad.

Denna fick vi av mamma J:s moster P och kusin J redan innan Lillan kommit - några veckor innan. Men jag har missat att visa den innan. Strl 56 så snart kan hon ha den :-)

I helgen hade vi besök av moster C och morbror D, dessvärre var moster lite förkyld så det blev en promenad så Lillan inte skulle bli smittad. Då fick vi dessa fina presenter. En supersöt och mjuk nalle man kan ta av och på kläderna och en liten stol att träna att sitta själv i såsmåningom.

Igår kom den här på posten. En liten napp. Det var den första posten som lillan fick i sitt eget namn och den kom från Schweiz minsann. Mamma C:s gamla kollega F hade skickat den till Lillan. Så gulligt!

Ja överväldigad är som sagt ordet. Vi är så lyckliga att det är så många som kommer ihåg Lillan och uppmärksammar henne.

Så till en helt annan sak. Igår kom första besöket på barnakuten, inget dramatiskt egentligen.

Jag ringde sjukvårdsupplysningen för att kolla med dem vad de trodde om hennes öga som var alldeles igengeggat - som en rejäl ögoninflammation. Och då fixade de en tid på barnakuten.

Ja då säger man ju liksom inte blankt nej och vägrar.
Utan vi åkte dit.
Nästan tre timmar senare åkte vi därifrån.
Att få en tid på Barnakuten är inte som att få en tid på Vårdcentralen märkte vi.

Hur som helst.
Doktorn trodde inte att det var någon större fara men skrev ut antibitotika om det skulle bli värre.

På barnakuten tar man alltid tempen på alla barn fick vi veta och man väger dem också...
Spännande, täntke vi... Och jo då. Visst har hon ökat ytterligare i vikt vår lilla tjej.
Från 3090 gram i torsdags till 3260 gram igår.
Imorgon är det dags för BVC besök nummer två. Återstår att se om hon stått still då.

Ha en fin kväll!

Första BVC besöket

2010-09-02T19:40:00.000+02:00

Imorgon blir Lillan två veckor gammal.
Det firade vi med första BVC besöket idag.

Det var två spända mammor som skulle få se vågens siffror.
Lillan har känts lite orolig på sistone och vi var lite nervösa att hon inte får i sig ordentligt med mat eller nåt. Nog för att vi nästan tycker att vi kan se hur hon växer med blotta ögat, men man kan ju bli lite hemmablind.

Besöket började med att vi fick berätta för vår BVC-sköterska om hur det går till med insemination. Både det rent praktiska och hur det går till med adoption och vårdnadsfrågor. Så nu har vi väl ändå snart utbildat klart i dessa frågor här i Kalmar :-)

Nåväl, kan vi hjälpa till att sprida kunskapen så gör vi det gärna!

Så var det dags för vågen då!
Den senaste vikten var en vecka gammal och låg på 2870 gram. Alltså 30 gram över födelsevikten.
Idag stannade vågen på 3090 gram.
Vi har fått oss en alldeles egen tre kilos klump.

Plus 250 gram sedan födseln och alltså 220 gram på en vecka.
Lillan äter på duktigt.
Huvudmåttet hade ökat med 2,5 cm sedan födseln och även det var bra enligt sköterskan.

Två nöjda och glada och lugna mammor lämnade BVC med en ny tid till nästa vecka.
Over and out!

När lillan kom till jorden – berättat från min synvinkel

2010-08-28T19:10:00.000+02:00

Ja då kommer det en liten förlossningsberättelse i alla fall. En berättelse ur min synvinkel. Synvinkeln från den som stod bredvid. Återstår att se om J vill skriva ner sin berättelse någon dag, om inte får ni stå ut med en berättelse utan detaljer om hur smärtsamt det var och mer vad som hände runtomkring. Hur började det då?

Det var torsdagen den 19 augusti. J hade inte känt någon form av känningar alls dittills. Sammandragningar hade hon haft sedan i maj, men de hade inte gjort ont alls.

Torsdagen den 19 augusti hade vi alltså bestämt oss för att åka till Solliden över dan, och som jag berättat i tidigare inlägg skojade vi lite om att det vore ju kul om hon tittade ut samma dag vi var på Solliden eftersom hon blev till den dagen vi träffade kronprinsen av Danmark. Och så blev det ju så att vi till och med träffade på kungen och drottningen där på Solliden. Ja det där har jag ju redan berättat om.

Vi lämnade Öland någon gång vid 15 tiden och vid 18 tiden publicerade jag inlägget nedan som slutade såhär:
” Så nu Lillan har du 6 timmar på dig att börja din utfärd på ännu en kunglig dag...
På väg från Solliden mötte vi vår barnmorska Malin som vi inte sett på hela sommaren, hon gjorde en snabb bedömning på stående fot och enligt henne blir det nog inget av det idag i alla fall...
Va fasen, när vi ändå sett kungen och allt!
Kom igen nu Lillan! ”

Ungefär när jag skrev de där orden kom J in till mig och sa:
- Nu har jag mensvärk.

Tre och en halv timme senare, kl 21:30, kom en liten blödning, vi ringde in till förlossningen och rådgjorde med dem vad vi skulle göra och de konstaterade att det var bäst att vi vilade men att man nog kunde anse att förlossningen var på G.
Ytterligare ett par timmar senare, vid 23-tiden, kom ytterligare en blödning och sen gick vi och la oss. Hur jag kunde somna vet jag inte, jag tror inte riktigt att jag fattade vad som höll på att hända.

Under natten har J berättat att den molande mensvärken fortsatte men att hon ändå kunde sova lite. Halv sex vaknade jag av att hon gick upp och åt lite eftersom hon var hungrig. Hon kom tillbaka till sängen vid 7-tiden, då gjorde det ont lite mer regelbunden och lite starkare så jag steg upp. Jag hämtade tidningen och lite frukost och började klocka det jag såhär i efterhand förstår var värkar.

De var då runt minuten långa och kom ungefär var tredje till var fjärde minut. J andades fint igenom dem men hade rejält ont. Och jag vet att jag försökte trösta lite och sa att:
- Innan klockan är tolv har vi i alla fall säkert varit på förlossningen och kollat hur det ligger till, även om vi får åka hem igen.

Efter lite drygt en timme, runt 8-tiden, hade värkarna blivit längre och kom något tätare så vi ringde in till förlossningen och bestämde oss för att åka in och kolla läget.
Ca kl 9:15 var vi där och de lyssnade på bebisens hjärtljud och kollade värkarna. Allt såg fint ut och J var öppen 3-4 centimeter men eftersom vattnet inte hade gått och värkarna avtog lite medan vi var inne på förlossningen så rådde barnmorskan oss att åka hem och käka lite eller ta en promenad om vi ville. Vi fick gärna stanna också sa hon, men då brukar det ta lite längre tid menade hon på. Mellan 10:15-10:30 satte vi oss i bilen igen och åkte hemåt. Tanken var att vi skulle värma lite mat och kanske kolla på en film.

Väl hemma kom värkarna tillbaka och ökade något i intensitet och längd. Jag serverade J lite fil så länge till maten skulle bli klar. Jag sprang som en tetting mellan köket och sovrummet eftersom värkarna bara tilltog och jag behövdes för lite smärtlindring när det var som värst. Det blev inte mycket med min matlagning om man säger så :-)

Stackars J låg och vred sig i plågor och tyckte att hon var usel på att hantera smärta. Om det gjorde såhär ont nu, hur skulle det då bli när hon var öppen mer, menade hon på.
Kl 11:13 och 11:16, mindre än en timme efter det att vi kommit hem, klockade jag två värkar som var över minuten båda två och alltså kom med mindre än två minuters mellanrum. En värk hade precis klingat av och jag var på väg ut i köket till min spagetti när det säger ”splash” och hörs i hela lägenheten. Där gick vattnet och slemproppen.

Sen gick allt ganska fort, J tog sig in i duschen medan jag ringde till förlossningen och kollade hur vi skulle göra. De menade på att vi kunde komma in om hon ville ha lite smärtlindring men annars var det inget akut att vatten och slempropp gått. Värkarna gjorde ondare och ondare och nu kunde hon bara hantera dem stående på alla fyra.
-En sista kraftansträngning nu, sa jag till J och packade ihop det sista och hämtade lite kläder till henne innan jag sprang ner för att hämta in bilen till porten.

På väg ner till bilen tog J en värk på alla fyra, precis innan för porten under våra postlådor. Jag försökte peppa henne eftersom hon våndades inför bilresan. Vi har ganska nära till sjukhuset så jag sa:
- Max en eller två värkar till så är vi framme.

12:04 tittar jag på klockan, då sitter vi i bilen.
När vi kör in på sjukhusområdet kommer resans fjärde värk, jag hade visst varit lite optimistisk i min beräkning av antalet värkar och när den sista dessutom innehöll ett ljud som omisskännligt lät som en råmande ko insåg jag långt bak i mitt medvetande att det var ganska bråttom. Krystvärkarna var här…

Taxi-parkeringen utanför förlossningen fick tjäna som en bra parkering och sedan var det bara att sätta fart. Vi traskar tillsammans i sakta mak in i byggnad 18 och J tar en värk på alla fyra i hissen precis när vi kommit upp till plan 4 och en precis innanför dörrarna till BB. Enligt en beräkning mellan tumme och pekfinger kan det nu inte vara mer än 45 sekunder mellan värkarna.

Vi möts av samma undersköterska som för ett par timmar sedan och blir visade till rum 3. Där tar hon en värk till stående på alla fyra över en fåtölj innan hon kommer upp i sängen.
De sätter på J alla mätinstrument och värkarna som registreras är starka, däremot har de lite problem att få in bebisens hjärtljud och berättar att de ska sätta en liten scensor på bebisens huvud för att få in dem, några sekunder känns allt jobbigt, men ganska snabbt hittar de hjärtljuden och det ser bra ut.

J är nu helt omtöcknad av smärta, ingen verkar inse hur ont hon har men hon ber om lindring och de tar fram lustgasen som hjälper fint och hon blir lugn mitt i det onda. Lite ledsen över att hon inte hann bada är hon mitt i all smärta, det hade hon verkligen längtat efter.

Allt detta, från det att vi tar oss ur hissen till det att kurvorna visas på skärmen, händer inom loppet av några minuter. Strax därefter undersöker barnmorskan henne och jag uppfattar att hon säger:
- Hon är fullt öppen.
Ja det förklarar ju hur ont J har haft.

Det som händer därefter är något suddigt, men jag minns att barnmorskan försvinner ut ur rummet en stund och att bara undersköterskan är kvar. Mitt i en värk lättar J på lustgasmasken och säger:
- Jag tror att hon kommer nu.

Undersköterskan tittar till under filten som ligger över J´s ben och säger
- Ja du, det gör hon, varpå hon med snabba steg går mot dörren, öppnar den och ropar rakt ut:
- Jennie (barnmorskan alltså) hon kommer nu.

Sen går allt mycket, mycket snabbt, plötsligt är det tre personer i rummet. Värkarna avtar tillfälligt och alla står och väntar. Jennie förklarar att det är mycket vanligt att det blir en liten lugn paus precis innan barnet kommer ut. Som en vila för mamman innan det är dags.

Helt orationellt är min första tanke när det blir en lugn stund ” undrar om de bogserar bort vår bil nu?” Det frågar jag också men de försäkrar mig att det nog ska gå bra och så drar allt igång. Tre krystvärkar och inte många sekunder senare hör vi de första skriken och Lillan är ute. Söt som en nyponros läggs hon på J´s bröst. J var självklart mycket omtumlad eftersom allt gick så snabbt.

12:25 är vi inskrivna enligt journalen och 13:01 kom hon till världen.

Min gudinna till fru gjorde ett strålande jobb. Hon är en jäkel på att hantera smärta och jag är stolt och imponerad över det jobb hon gjorde vid förlossningen.

Jag är henne evigt tacksam att hon gav oss vår lilla dotter som idag är hela 8 dagar gammal.

Dagarna som gått

2010-08-26T19:10:00.002+02:00

Idag var hon egentligen beräknad att titta ut vårt lilla mirakel. Så blev det inte. Istället är hon idag sex dagar gammal.

Och hon är så duktig vår lilla gumma. Lilla navelsträngen tappade hon andra natten vi var hemma när hon bara var tre och ett halvt dygn. Hon går upp fin fint i vikt och har klarat alla tester hos doktorn.
Idag var vi och gjorde hörselscreening och vägde henne samtidigt, hon hade gått upp 105 gram sedan i förrgår och väger nu totalt 2870 gram. 30 gram mer än när hon kom.

Vi har hunnit ha besök av mormor - mycket härligt och så har det kommit massor med grattishälsningar till Lillan, på SMS, via telefon, på Facebook och med hederlig post samt med blombud. Överväldigande är bara förnamnet!

Från mormor

Från moster Y och morbror J

Från K och A i Uppsala

Från min gamla chef A i Halmstad - så söt som tänkte på lillan

Allt börjar reda upp sig här, fortfarande är allt sådär nytt såklart, men idag har vi både hunnit vara på BB hem och vägt Lillan som sagt och på IKEA och Modehuset på Hansa och shoppat.
Lillan sover i sin Babysitter, jag laddar in lite bilder i datorn, J diskar och snart ska vi kolla lite TV innan vi tar natten. Livet är bra härligt just nu.

Och såsmåningom kommer det en förlossningsberättelse. När andan faller på!

Ett par små bilder trots allt

2010-08-23T15:30:00.001+02:00

Jag kan inte låta bli att dela med mig av ett par bilder på vårt lilla underverk. I övrigt kommer det att bli ganska restrektivt med bilder men jag måste ju få visa upp vårt henne. Här här hon!

Inbäddad på första besöket utomhus på BB´s balkong

Redo för hemgång från BB - stor stol liten Lillan!

Nu är vi hemma alla tre sedan ett dygn tillbaka. Just nu vilar J och Lillan och själv tar jag mig en kopp kaffe och slösurfar! Tids nog kommer det en liten berättelse om hur allt gick till. Men jag väntar några dagar med det.

Tusen tack för alla gratulationer. Vi är VÄRLDENS lyckligaste mammor!

Vi kanske ska tacka Kungen ändå!

2010-08-20T22:27:00.002+02:00

Nu e hon här. Idag klockan 13.01 kom vår lilla tjej. 47 cm lång och 2840 gram lätt. Alla mår bra o vi är så stolta!

Tänkte att Kungen skulle se till att Lillan kom ut - men icke!

2010-08-19T18:13:00.000+02:00

Idag har vi varit på Solliden.
J´s moster och kusin är på besök på ön och vi mötte upp dem för lite turistande.

När lillan kom till en torsdag i december 2009 stötte vi på Kronprins Frederik av Danmark när vi var på väg till Storkkliniken i Köpenhamn. Så varför inte stöta på kungen eller nåt idag så att lillan kommer ut, skojjade vi när vi spatserade ner mot de kungliga ägorna tidigare idag.

Vi mötte upp moster P och kusin J i entrén till Solliden strax efter 11 och vi har inte mer än kommit in i parken innan alla blir sugna på fika. Sagt och gjort. Vi traskade helt enkelt ut igen och in i kaffestugan som ligger just utanför Sollidens grindar. Inhandlar kaffe, ostmacka och våffla till efterrätt och sedan slår vi oss ner vid ett jättemysigt bord i ena hörnet av restaurangen och börjar prata. Får slåss med ett par getingar och vänta lite extra på våra våfflor eftersom restaurangens nya våffeljärn packat ihop och gått hem.

Just när vi fått in våfflorna kommer en servitris fram till vårt bord, hon har med sig en liten reserverat-skylt och ser lite lidande ut, bedjande liksom och sen säger hon:

- Jag ber så hemskt mycket om ursäkt, men det är så att kungaparet kommer hit om 20 minuter och ska äta lunch och jag har glömt att reservera bord, de brukar vilja sitta här, tror ni att ni kan byta bord eller vara färdiga till de kommer...

Tror ni att jag höll på att trilla av stolen??? (Det hör liksom till saken att jag är mycket intresserad av kungligheter över lag och har alltid varit det!) J trodde bestämt att de drev med oss medan moster P tyckte att de (kungen och Silvia alltså) kunde få sitta där med oss, det gick så bra så... Haha!

Vi packade lite snabbt ihop vår fika och flyttade till ett annat bord med fin utsikt över vårt första bord. Sen väntade vi och väntade....

En halvtimme sena kom så Kungen och Drottningen spatserande. Kungen i keps och jeans och Drottningen i jeans och kavaj. Tyvärr blev det inte så att de satte sig vid "vårt" bord. Restaurangen hade hunnit bli ganska full och de valde istället att sätta sig i en annan byggnad som också tillhör caféet. Och dessvärre väntade jag lite för länge med att ta upp kameran och missade tillfället att få en bild... Så går de när man ska vänta på bästa läget.

Men det viktigaste är ju ändå att vi såg dem och för vad det är värt så har vi lämnat vårt bord till dem, jag skulle göra det igen...

Så nu Lillan har du 6 timmar på dig att börja din utfärd på ännu en kunglig dag...

På väg från Solliden mötte vi vår barnmorska Malin som vi inte sett på hela sommaren, hon gjorde en snabb bedömning på stående fot och enligt henne blir det nog inget av det idag i alla fall...
Va fasen, när vi ändå sett kungen och allt!
Kom igen nu Lillan!

Besök hos BM

2010-08-17T15:05:00.000+02:00

Då var det dags för det vanliga besöket hos barnmorskan idag. Inget extra besök av vare sig den ena eller andra anledningen.
"Vår" barnmorska, Malin, är fortfarande på semester så vi hade en vikarie idag. Birgitta. Lite kul med olika barnmorskor måste jag säga. De är så olika och hanterar situationen på olika sätt. Eftersom det är så självklart för oss att vi är två mammor så brukar jag inte presentera mig. Idag fick det till följd att Birgitta frågade mig om jag var syster eller kanske eventuellt mamma till J.
MAMMA??? Hur gammal ser jag ut. Dags att ta tag i saker och ting och piffa upp sig, inte gå och semestersunka.

Nåväl.
Allt såg bra ut.
Hjärtljuden låg på 136 ungefär, ökade något när lillan vaknade mitt under undersökningen.
Blodtrycket hade sjunkit igen och var 105/70.
Och magmåttet hade minskat en cm och låg nu på 33.

Allt OK med andra ord.
Dock ingen tendens till att hon ska titta ut.
Huvudet ligger neråt men är ruckbart som de kallar det!

Bara att fortsätta vänta, en siffrig väntan idag.
Bara nio dagar kvar till BF.

Sängen är bäddad

2010-08-16T16:15:00.000+02:00

10 dagar kvar till BF.
Längtan är stor.
Vetskapen om att det kan ta längre än 10 dagar är närvarande.
Igår bäddade vi lillans säng.
Ville visa henne att NU är vi helt redo.
Kom ut nu lillan.
Vi längtar efter dig.

Tack

2010-08-14T11:20:00.000+02:00

Vi tackar för kommentarerna på det föregående inlägget.
Bland annat fick vi en kommentar som löd såhär:

"Anonym sa...
Vi tycker att inlägget ska bort så får de mindre publicitet.
Ni har en jättefin blogg full av positiv anda som gör gott för så många. Önskar er all lycka!
/Två blivande regnbågsmammor"

Tack för de fina orden om vår blogg. Och tack för er åsikt.
Vi väljer ändå att ha inlägget kvar. Även kommentaren.
Bloggen kommer ändå fortsatt att ha en positiv anda, det kommer vi att ge den.

Eftersom jag själv har erfarenheten av just den församlingen det handlar om tycker jag att jag har rätt möjlighet att uttala mig om kommentaren på ett schysst sätt och jag hoppas att jag med mina uttalanden kan stärka andra som i samma situation som oss har fått liknande kommentarer men mår dåligt av dem.

Jag anser inte heller att de får mer publicitet för att jag kommenterar deras påhitt. Och den extra publicitet de får stärker dem inte utan ger istället styrka till andra människor de "hoppar på" på samma sätt. Ibland måste man våga stå upp för sina åsikter och säga dem och riskera att uppmärksamma tvivelaktiga samfund. Vi kan inte tiga ihjäl det!

Men åter igen tack för er kommentar, vi respekterar er åsikt och vi hoppas att ni respekterar att vi väljer att ha det kvar på vår blogg och att ni ändå vill fortsätta läsa hos oss.

När jag ändå är på G att tacka så vill jag också tacka för alla tips jag har fått angående vår efterlysning av blöjpåsar med doft.
Själv har jag hittat en sida från USA som levererar detta till hela världen, då blir såklart frakten ganska kostsam.
Vi har fått erbjudande om att få blöjpåsar skickade från London från bekantas bekanta som bor där och var väl bevandrade i doftande blöjpåsar.
Vi har också fått tips om att dessa doftande påsar säljs i Ullared (och jag tänkte be min syster som ska dit i början av september att kolla upp om det stämmer :-).
Och nu så sent som för någon dag sedan kom tipset från Grynet om denhär sidan där man kan köpa doftpåsarna här i Sverige! TACK GRYNET!!!! Stort stort tack!!!

Och så till sist vill vi tacka universum för att vi får möjligheten att bli mammor till det lilla livet som vi tycker borde börja göra sig klart för start snart. All världens tack är inte gott nog för den lycka och glädje vi känner inför det som komma skall.

Anonyma vittnen...

2010-08-12T19:44:00.003+02:00

Idag hände det!
För första gången har vi fått en kommentar som handlar om att vi är fru och fru.
Vår läggning helt enkelt.

Såhär såg den ut och finns att läsa under detta inlägget:

Ironiskt nog kommer kommentaren från en kristen inriktning jag själv varit en del av i unga år och aktivt VALT att gå ur på grund av deras principer.
Kommentaren är anonym såklart!
På länken såg jag dirket vad de handlar om då den innehöll ordet "Watchtower". Tidningen Vakttornet alltså, en av Jehovas vittnens tidningar. En tidning jag läst och studerat många gånger precis som mycket annat av deras litteratur och Bibeln. Länken förde mig vidare till en sida där följande text lyste emot mig:

Ja det är bara ett av de ämnen som Jehovas vittnen behandlar om och om igen i sin litteratur. Jag känner som sagt till den allt för väl. Det finns till och med en bok som tar upp sådanahär frågor. "Ungdomar frågar - svar som fungerar" hette boken på min tid. Texten ovan skulle mycket väl kunna vara hämtad från just den boken.

Svar som fungerar... Tillåt mig tvivla!

Så hur skulle jag då göra med denna kommentar, skulle jag avvisa den och låtsas som att den inte finns eller skulle jag skriva något om det? Jag väljer att skriva något om det och det gör jag för att jag faktiskt har egen erfarenhet av församlingen och KAN uttala mig om vad de står för som jag inte står för.

Denhär bloggen handlar om vårt barn, vårt gemensamma barn. Mitt och min frus. Ett barn som är älskat redan innan det fanns och som kommer att vara älskat av hela våra hjärtan så länge vi lever och även efter det! Ett barn som kommer att vara älskat oavsett vilken väg det barnet väljer att gå i livet. Oavsett svårigheter eller problem, genvägar eller omvägar kommer det att ha vår kärlek. Ja även om hon skulle vilja bli Jehovas vittne så skulle hon ha vår kärlek. Det kan jag lova!!!

Men vad är det jag har sett under åren som döpt Jehovas vittne själv.

Jag har sett föräldrar som helt avsagt sig kontakten med sina barn, de har låtsats som att de inte finns och inte ens hälsat på dem på gatan om de mött dem. De har avsagt sig sitt föräldraskap. Av en enda anledning! Deras barn har valt att lämna församlingen med Jehovas vittnen för att leva ett liv i världsligheten som de väljer att kalla det livet vi lever i gemene man. Barnen har inte begått något annat brott, de har bara valt att ha en annan tro än sina föräldrar, och för det bestraffas man med att bli helt utesluten inte bara från församlingen utan även från den biologiska familjen!

Jag har under senare år hört att man har lättat något på dessa principer. Om det stämmer är jag glad för det! Hur kan man någonsin välja att ta avstånd från sitt barn?!

Som vittne får du gärna ha åsikter om min och vår läggning, för jag har åsikter om din tro! Men argumentera för det som jag har gjort ovan angående er syn på barn som lämnar församlingen och hur deras föräldrar genom tiderna har valt att behandla dem och dessutom grundat valet på Guds ord i Bibeln. Var inte så feg att du anonymt lämnar en länk till Vakttornets hemsida och ett par bibelcitat.

Älska din nästa som du älskar dig själv.

Så sa han - Jesus.

Är det det ni grundar er på när ni anser att föräldrar ska vända ryggen till de barn som lämnar den tro ni är så övertygade om är rätt???

Du som har lämnat denna länk är välkommen att kontakta mig på vår mailadress som finns här intill. Har du något att säga om vår läggning är det bättre att du gör det där än att denna blogg om kärleken till vårt barn blir nedsmutsad (ursäkta mitt uttryck) med åsikter som inte har här att göra.

Å andra sidan, kanske någon invänder då, borde jag istället kanske ha kastat kommentaren och inte publicerat den, för det tänker jag göra, jag hade kanske inte heller behövt skriva dethär inlägget. Men jag väljer att göra det, som sagt, för att jag VET så mycket om den läran att jag KAN göra det med gott samvete och för att visa andra i samma situation som oss, som kanske fått liknande kommentarer att vi ska stå på oss och visa dem vad sann kärlek är, oavsett om den är mellan man och kvinna, man och man, kvinna och kvinna eller om det är kärleken till ett efterlängtat litet barn.

Tack för ordet!

Hon förbereder sig nu

2010-08-11T20:20:00.000+02:00

Ja så är det.
J sa det idag.
Det känns som att hon förbereder sig.
Hon börjar vilja komma ut till oss.
Den lilla.
Sammandragningarna (som J har haft ganska frekvent i flera månader nu) börjar kännas lite annorlunda.
Vi väljer att tro att det är för att hon vill titta ut snart.

Tre bebisar har kommit till världen i föräldragruppen nu.
Två flickor och en pojke.
Ja snart är det verkligen vår tur.
På riktigt.

Idag var vi också på extra besök hos barnmorskan eftersom J mådde lite dåligt igår.
Ingen direkt äggvita i urinen. Ett järnvärde på 134 men ett blodtryck som ökat till 120/80.
Det har ju tidigare legat lågt hela tiden.
Det skulle kunna bero på att det var fullt ös just innan vi åkte till barnmorskan, vi ska på vanligt besök på tisdag igen och då hoppas vi det har sjunkit lite igen.
Barnmorskan tyckte dock att vi skulle vara extra uppmärksamma på huvudvärk och synbortfall om det skulle komma tillbaka och i så fall ringa in till förlossningen direkt.

Det var lite det som var problemet igår.
Efter att J blev yr, fick ont i huvudet och började se suddigt ringde vi till barnmorskan som ställde lite frågor, kollade igenom J:s journal och sedan talade om att de inte hade några tider under dagen och ville att vi skulle ringa upp till förlossningen så att vi kunde komma upp dit och ta lite prover. När J ringde dit var det en jättestressad barnmorska som ställde några sporadiska frågor. Hon brydde sig inte om att ta hennes personnummer för att kolla journalen och sen sa hon bara hej då och la på.

Självklart känns det lite olustigt att en barnmorska tycker att vi ska kolla upp symptomen och den andra inte ens bryr sig om att kolla journalen och bara lägger på...
Därför ringde vi upp barnmorskan igenom och fick tiden idag.
Och mycket riktigt, när vi pratade med barnmorskan vi träffade idag om det så höll hon med, hon tyckte att de hade gjort fel på förlossningen. Kändes skönt att få lite medhåll även om det hade varit ännu bättre om det aldrig hade hänt från början.

Nu tittar mammorna på Zlatan på TV, fotboll it is!

Lite bättre nu

2010-08-10T22:15:00.000+02:00

J mår bättre. Jag har tvingat henne till horisontalläge i stort sett hela dagen och nu känns det bättre. Lite matt men annars OK. Ändå tjatade vi till oss ett litet besök hos BM imorgon för att kolla lite värden. Skönt och få lite koll. Men jag har ett och annat att säga om bemötandet från sjukvårdspersonalen. Mer om det imorgon. Nu ska jag försöka sova lite.

En lite dålig dag

2010-08-10T14:15:00.000+02:00

Det tog på krafterna att fira tvåmånadersbröllopsdag.
J hoppade piggt upp ur sängen i morse men vid lunchtid tog det stopp.

Yr, illamående, lite huvudvärk och lite suddig blick var statusen och sängläge rekommenderades omedelbart!
Nu har hon vilat en stund och mår lite bättre, men upp får hon inte komma!!!

Ingen av oss har sovit speciellt bra i natt och så har vi varit hurtiga och varit ute och motionerat tre dagar i rad (till skillnad från resten av sommaren) så det är väl inte konstigt att kroppen säger ifrån. Tur är väl det.

Nu ska jag dyka ner i boken igen. Ha en fin dag allesammans!

Idag firar mammorna

2010-08-09T14:28:00.000+02:00

2 månaders bröllopsdag och går på restaurang.
Mysigt!

Om UL och väntan

2010-08-08T17:20:00.000+02:00

I fredags var vi så på nedan nämnda ultraljud och det gick så bra så, fast det är inte så mycket man ser när bebisen är så stor som den är nu. Men barnmorskan kunde i alla fall se att hon växer som hon ska och att det inte kommer att bli en jättebebis i alla fall. Beräknad vikt idag ca 2700 g och vid födelsen beräknat runt 3000 g, vi får väl se om beräkningarna stämmer. Till J´s stora glädje i så fall. Hon vill helst inte klämma ut en koloss :-)

I övrigt knatar dagarna på. Det är lite tungt för J men vi drar ut varandra på små promenader, håller igång och väntar och väntar. Hon hade gärna fått titta ut nu det lilla livet. Men det lär väl dröjja! Två par i föräldragruppen har fått nu. Två flickor hittills. Och ett av paren är på övertid med 11 dagar. Det är så spännande och det är skönt att se att det har börjat hända lite, det blir mer verkligt då!

I veckan ska vi försöka oss på att titta lite på en Profylax DVD som vi lånat av J´s syster. Skulle ha kollat för länge sen, men bättre sent än aldrig!

Nya mått och värden och ett extra UL

2010-08-03T09:37:00.000+02:00

Igår var vi hos barnmorskan och tog lite värden.
Blodtrycket låg på 110/60, lågt och bra som barnmorskan uttryckte det och magen hade växt 2 cm och måttet är därmed 34. Så långt inga konstigheter och faktiskt inte så mycket konstigt sen heller.

Eftersom det är semestertider så har vi dock en annan barnmorska än vår vanliga och hon började leta runt lite bland historiken och våra provsvar och sa att hon saknade svaren från vårt sena ultraljud.
Vilket ultraljud sa vi!
Det är tydligen så i dethär landstinget att om man har gjort en s.k. "assisterad befruktning" så ska man gå på sent ultraljud i vecka 32 för att se så att bebisen växer som den ska och sådär. Det har ju inte vi varit så nu fick vi en tid på fredag, då går vi in i vecka 38, men hej, vi tackar inte nej till att titta på den lilla ;-)

Over and out

Herregud - 26 dagar!

2010-07-31T11:55:00.000+02:00

Har ni sett att det står 26 dagar i nedräkningen?!
Det är ju fasligt lite.

Här rullar det på lite sådär lagom.
Jag har legat däckad i lite feber, huvudvärk och magvärk några dagar men nu är jag på benen igen och J har också varit lite däckad. Men det beror nog på att lillan börjar göra sig påmind lite mer än tidigare. J säger att det känns tungt, det är stor skillnad på att röra sig, inte lika enkelt längre och hon sover inte sådär jättebra. Kommer liksom inte ner i djupsömnen längre. Det påverkar såklart dagarna också. Men nu är det ju snart dags enligt nedräkningen så det ska väl lösa sig det också.

Lillan snurrar på i magen som en liten alien! Vi pratar lite, hon och jag, om dagarna när hon snurrar. Det är riktigt mysigt!

Nåväl, nu när det närmar sig är det väl dags att påbörja lite gissning, när kommer hon?
Beräknad dag är den 26 augusti. När tror DU att hon tittar ut? Skriv en kommentar här in inlägget.

Ha nu en fin sista julidag allesammans. Själv ska jag slå mig ner i soffan med en god bok och njuta!

Dagens förberedelser och närkontakt av tredje graden...

2010-07-26T18:33:00.001+02:00

Några ytterligare små förberedelser sker varje dag.
Idag har vi:

* inhandlat innetofflor till J att ha på BB
* inhandlat småflaskor bodylotion, schmapo och balsam m.m. att ha med i packningen
* tvättat lite som ska med i BB-packningen
* tagit fram lite nyttig info att läsa om förlossning och amning
* förberett pappren som skall med till familjerätten (ang nedläggning av faderskap), dit vi ska på onsdag. Fick kallelsen idag!!! Yeah! Skönt att det är igång.
* har också inhandlat lite mer plastad frotté att ha i soffan. Nu sa i o f s BM att vattnet kanske inte skulle flöda ut om det hinner gå, eftersom bebis har lagt sig till rätta, men bättre att ta det säkra före det osäkra.

En helt annan sak jag måste berätta.
Igår när vi låg och läste började lillan böka rundor i mamma J´s mage. Jag la som vanligt handen på för att känna och rätt vad det är dyker det upp nåt litet avlångt så pass mycket att jag kunde ta tag i det och liksom hålla fast. Jag gjorde det några sekunder och sen blev jag jätterädd och släppte, sen blev jag alldeles överväldigad och så kom tårarna. Av glädje såklart. Tänk att jag höll lite i vår lilla bebis. Helt fantastiskt!

Trodde vi hade allt...

2010-07-25T11:19:00.001+02:00

... kändes inte som det fanns något mer att köpa.
Såklart det fanns!
Vi har diskuterat dethär med en liten bok till lillan. En sån där som man skriver in allt i - på min tid hette de "Mina första år" och sånt, nu heter de en massa påhittigt.
Vi har letat efter en sådan bok där det inte står "mamma" och "pappa", men det har varit stört omöjligt att hitta. Ett tips till någon företagsam person att fundera på som affärsidé.

Min tanke har varit att göra en egen, men J har inte varit lika förtjust i den tanken.
För egen del har det inte känts så kul att använda en färdigtryckt och "tippexa" där det står pappa.

Men så i veckan när vi var inne på Åhlens hittade vi en bok som jag fastnade för. Den heter just "Mina första år" och är mer som en pärm med olika flikar och man kan fylla på med massor med info och det finns mappar att lägga in saker. Ja en helt fantastisk liten bok. Dock inget undantag när det gäller mamma och pappa, men texten är i skrivstil som jag tror att jag ganska lätt kan härma så med lite klipp och klistring och lite snygga papper och pennor kommer jag nog att lösa det där, jag ska göra mitt bästa för att det ska bli fint.

Såhär ser den ut. Boken!

En dag, snart snart, ska jag krypa upp i soffan med en kopp kaffe och börja fylla i det som är "innan du kom" informationen. Mysigt.

Och det gäller att jag skyndar mig, bara 32 dagar kvar nu :-)

Idag efterlyser jag doftpåsar för blöjor

2010-07-23T16:38:00.000+02:00

Jo precis så är det.
Doftpåsar att stoppa använda blöjor i när man exempelvis är borta på besök och kanske inte har tillgång till papperskorg direkt. Påsarna luktar alltså lite gott och tar bort eventuell lukt från den använda blöjan!
Jag har googlat och sökt men kan inte hitta några. Jag vet att de finns.
Bekanta till oss hade sådana till sin stora dotter, det är drygt tre år sedan.
Vi kollade med dem var de hade fått tag på dem och fick följande svar:
De hade fått dem av en kompis som hade fått dem av sin syster och den systern bodde i London och hade köpt dem där! Suck! Någon som har sett till något liknande i Sverige?
Alla tips mottages tacksamt!

Idag går vi förresten in i vecka 36! Helt galet va det är lite tid kvar nu!

Inhandlat till BB och Mia Skäringer

2010-07-21T10:34:00.000+02:00

Jag läser just nu Mia Skäringers "Dyngkåt och hur helig som helst" och jag kommer att ha så mycket att säga om den boken - vänta bara till jag har läst den klart!
Under tiden fortsätter förberedelserna.

Igår inhandlade vi lite för BB-väskan, lite "picknick" om det skulle ta tid.

Kokade också nappflaska och nappar...

och så tog vi lite nya magbilder.

Här händer det grejjer minsann! :-)

Men nu är det dags att återgå till verkligheten och lite plikter som ska utföras idag. Hoppas ni får en härlig dag därute!

Vagnen är på plats o så är även lillan - typ!

2010-07-19T15:32:00.001+02:00

Först vill jag börja med att tacka för era kommentarer på föregående inlägg. Får fundera lite till på hur jag ska göra med bilder och annat och se om vi fortsätter. Det tål att tänkas på i alla fall och det är kul att höra att det finns några som läser och uppskattar den. Tack för det!

Idag har det hänt grejjer minsann.
På förmiddagen var det äntligen dags att åka och hämta vagnen! Som jag har längtat. Vagnen är som en brudklänning för mig. Jag menar - något som man har drömt om sedan man var liten (kan låta konstigt i och med att jag inte alltid velat ha barn, men en vagn har jag velat ha :-) - och nu står den här!!!

Nu på eftermiddagen har vi även varit hos barnmorskan, vår vanliga barnmorska Malin har semester och vi fick gå till hennes kollega Anne istället. Kändes helt OK eftersom vi träffat henne på föräldragruppen och Malin måste ju ha semester såklart men nog saknar man henne allt.

Eftersom vi nu är i vecka 35 tar man inte längre några blodprov så något socker och järnvärde får vi inte fler gånger. Man tar bara blodtryck och lyssnar på bebisen och mäter.

Blodtrycket låg på 110/70, magen hade växt från 31 till 32 och bebisens hjärslag låg i snitt på 144. Och inte bara det, hon har sjunkit ner på plats och fixerat sig... Skönt att veta att hon också förbereder sig :-)

Ja nu är det då sannerligen bara att ta det lugnt och vänta, skötväskan ska packas, men sen är vi faktiskt helt klara!

Lite reflektioner kring framtiden - att vara eller icke vara?

2010-07-17T22:24:00.001+02:00

58 inlägg och 7 månader senare är det snart dags för oss två att bli tre. Jag sitter på samma plats i soffan som jag satt några dagar innan julafton 2009. Den där dagen när tankarna snurrade på högvarv och teststickan satt fastpräntad på hornhinnan. När jag undrade vad vi hade gett oss in på och betvivlade att vi var riktigt kloka, när jag tillät mig själv att nästan tänka att livet var över och tog tag i förberedelserna på mitt alldeles eget sätt. Jag startade, i alla hemlighet, en blogg. Denhär bloggen. Den var tänkt att vara ett sätt att få ut de där innersta tankarna, för min egen skulle och kanske för min älskades skull. Inga namn skulle nämnas, bara ett par initialer, inga bilder, men en historia – historien om oss två och det lilla livet i magen.

Att vara anonym var ett medvetet val, om något skulle gå snett och för att världen inte kommit så långt att den är fullt ut accepterande mot sådana som oss.

Det är dags att reflektera över framtiden. Att vara eller icke vara – här och i denna form. Det är frågan?

En stycke sned och vind mage

2010-07-17T17:39:00.001+02:00

Såhär såg magen ut igår.
Snyggt, inte alls snett på nåt sätt :-)

Förberedelser

2010-07-16T16:46:00.000+02:00

Idag går vi in i vecka 35 och på alla gravidsajter står det att lillan snart är alldeles klar där inne i magen. Så det är väl inte mer än rätt att vi också ser till att bli lite klara här hemma.
Så i dagarna 3 har vi nu förberett och förberett.

Fixat skötbordsbänken i badrummet

Sorterat och tvättat bebiskläder

och satt upp sängen.

På måndag åker vi och hämtar vagnen. Det börjar kännas färdigt! Tänk, sen kan man bara koppla av och vänta. Listan som jag i panik skrev om för några månader sedan känner jag mig nu helt lugn inför, det mesta är inhandlat och det som inte är inhandlat har jag inte tänkt inhandla innan ankomst heller.

J mår efter omständigheterna oförskämt bra (peppar, peppar). Det verkar som att både blodtryck och järnvärde håller sig på bra nivåer för någon extrem trötthet är det inte tal om. Det börjar bli lite tungt och lite svårigheter att knyta skorna, men sådan kan ju jag hjälpa till med.

Vikten står också ganska still och just nu är det +11 på vågen. Och förutom en dag på semestern i Kungshamn så har hon inte heller haft så stora problem med att det samlar sig vatten i ben, fötter och händer.
Senast vi var hos BM var magmåttet 31. På måndag ska vi dit igen. Spännande att se om det har ökat nåt. Blotta ögat säger att så är fallet.

Vi har helt enkelt alla möjligheter just nu att bara slappna av, förbereda oss och invänta det lilla livet. Hon är så välkommen!

45 dagar kvar...

2010-07-12T18:27:00.000+02:00

Det är så få dagar kvar att det nästan känns lite läskigt.

Semestern i Kungshamn/Åmål har både hunnit vara och ta slut och här på bloggen har det varit tyst.

I Kungshamn fick vi möjlighet att sola, grilla, äta en hel massa goda skaldjur och ta det lugnt. Dessvärre var sängarna i huset vi hyrde inte de bästa och både min och J´s kropp sa ifrån så vi åkte en dag tidigare än det var tänkt.
Vi fick dock med oss två bodys en liten jeansklänning och ett par byxor från Smögen till den lilla.

Färden gick vidare till den blivande mormodern i Åmål. Där kändes det på och pratades med magen och lyssnades på Blues (det var blues-fest i den lilla staden nämligen). Tänk, nästa gång vi täffar M, min svärmor, så har med största sannolikhet lillan tittat ut.

Moster P som också var i Åmål sa de där magiska orden som gjorde att jag insåg hur snart det är beräknat, när vi hämtade henne på stationen och hon frågade vilken vecka vi är i och vi sa vecka 34 så sa hon "ja men då är det ju bara 6 veckor kvar".
Enkel matematik egentligen men jag har inte tänkt så. 6 veckor låter inte alls mycket, inte 45 dagar heller.
Betänk då att hon också kan komma för tidigt. Herrejösses, jag måste börja förbereda snart.

Det är ju så det är tänkt också.
Snart ska jag börja förbereda, eller vi...
Vi ska fixa bänken i badrummet där skötbordet ska vara, vi ska sätta upp sängen och sen ska vi hämta vagnen. Och så tvätta bebiskläder.
Idag köpte vi nytt tvättmedel med lite mindre parfym i så det ska vara skonsamt. Är det någon som har erfarenhet av vilket tvättmedel som är bäst för en liten nykläckt?

Lite smått förvirrad

2010-07-01T21:34:00.001+02:00

Idag har jag lyckats med att helt säkert veta att vi skulle till barnmorskan kl 13.
Jag visste det så mycket att jag, när jag igår bokade in en annan tid till idag, bestämt informerade att jag kunde hela dagen förutom mellan 13 och 14.
Kl 10:22 idag var jag som bäst i tagen med att damma medan J dammsög när telefonen ringde.

Det är vår barnmorska som säger:
- Hej det är Malin, vad gör ni?
- Dammsuger, svarar jag, glad i hågen, innan jag inser att vår barnmorska förmodligen inte ringer hem till oss bara för att kolla läget och höra vad vi gör?
- Skulle vi var hos dig nu, kläcker jag sen.

Jo det skulle vi ju. Kl 10 skulle vi vara där, inte 13 som jag hade präntat in i skallen, och det stog 10 i kalendern, det är bara jag som inte har tittat i den så noga. Sånthär händer inte mig!
Snälla, snälla Malin klämde in en tid vid 14:00 till oss. Som vi skämdes, vi köpte med oss lite choklad som ett tack! Och det visade sig var mitt i prick eftersom hon visst älskar choklad. (Ja vem gör inte det...)

Värdena var bra.
Blodtrycket hade stigit och låg på 120/75. Ingen äggvita i urinen. Magen hade växt från 30 till 31 cm och hjärtat slog fint på lillan. Pendlade lite mellan 145-155.
Och så fick vi en lite lektion i iPhoneanvändande av Malin också när vi spelade in lillans hjärtljud så att vi kan lyssna på dem lite när vi vill. Mysigt!

Imorgon går vi in i vecka 33 och på lördag åker vi på semester till Kungshamn. Livet knatar på!

En ny liten bebis i huset

2010-06-29T20:37:00.000+02:00

Ja inte vår då, men idag när vi satt och solade kom våra grannar i trappuppgången bredvid hem från BB med sin två dagar gamla pojke. Han sov sött i babyskyddet och det känns helt galet att inom två månader är det vi som kommer knatande från bilen med babyskyddet med Lillan i. Oförståligt. Mäktigt!

Dags för lite uppdatering

2010-06-28T21:15:00.002+02:00

Jag kan inte skylla på att det var midsommar hela förra veckan.
Det var helt enkelt bara lite annat att tänka på.
I måndags var vi hos barnmorskan för rutinmässig kontroll.
Vi blev inte jätteförvånade över resultatet på värdena:

Järn 127
Socker 4,6
Blodtryck 100/55

J har känt sig mycket trött på slutet och det blev order om vila från min sida direkt efter besöket. Och inte bara det. Vatten och extra salt skulle intas i mängder!!! Och det hjälper.
Nu efter midsommar är det lite dåligt med kraft igen. Men så blir det ju efter lite sena nätter och massor med händelser och intryck! Skönt att vi bara kan slappna av och vila. Jag är så tacksam över att vi är lediga båda två hela sommaren.

Idag är det 59 dagar kvar. Siffrorna börjar bli obegripligt låga. Och lilla livet börjar verkligen göra sig påmind därinne. J säger att det känns väldigt trångt. Och det märks även när jag känner på magen. Det känns som större omvälvningar där inne nu, innan var det mer små dunkar och kickar nu är det stora omvälvande rörelser i hela magen liksom. Man vill liksom gripa tag i det som rör sig och plocka ut det. Krama om det... Men vi får vänta lite till :-) Förhoppningsvis dryga 50 dagar. J har i och för sig haft en hel del sammandragningar på slutet. Men inga som har gjort ont, så vi hoppas att det bara är musklerna som övar så att det inte är på gång redan.

Kommande veckan ska bjuda på massor med sol här i Kalmar och vi ska bara njuta. På lördag åker vi till Kungshamn på en veckas semester och därefter en liten roadtrip till Åmål och därefter Göteborg. Vi hoppas på massor med sol och god mat. Och sen, när vi kommer hem - då är det dags för de stora förberedelserna. Vi ska hämta vagnen, sätta upp sängen, göra iordning för skötbord och i hallen där vagnen ska stå och vi ska tvätta bebiskläder. SOM JAG LÄNGTAR!

Men nu gäller det att leva i stunden och njuta av semestern vi har framför oss. Stanna nu i magen lillan!
På torsdag ska vi på kontroll hos BM igen. Känns skönt att kolla av innan vi åker på en dryg veckas semester.

Visst älskar man sommaren!?

Om nu

2010-06-27T16:27:00.003+02:00

Jag har inte försvunnit, det har bara varit midsommar. Snart tillbaka!

Inköpt

2010-06-20T21:44:00.001+02:00

Förutom badbalja och diverse förvaring till skötbordsutrymmet hittade vi i fredags följande på stan...

Så söta, i lite större storlek... kanske kan bäras till våren

Jeans från polarn och pyret... slim fit :-) Hoppas hon inte blir en liten knubbis bara :-)

Ja som ni förstår så hittade vi det inte bara, vi köpte med oss det hem såklart. Nu är vi inne i vecka 31 och i morgon är det dags för besök hos barnmorskan.

Alltid retar det någon

2010-06-17T11:07:00.000+02:00

Ja nu kommer det att komma ett såntdär inlägg som många mammor har endel att säga om... tror jag...
Inte alla mammor, men vissa.
Ett såntdär inlägg som jag kanske får äta upp om ett par månader när jag själv sitter där med en liten nyfödd och ingenting funkar som det ska. Men då får det bli så. Tills dess lever jag i min värld med min fasta övertygelse om att världen visst blir annorlunda när man får barn, men att man bestämmer själv hur man vill leva det...

Igår var vi på sista föräldraträffen innan sommaren och innan bebisarna ploppar ut. Vi skippade Spanien-Schweiz för detta möte. Barnhälsovården skulle komma och berätta lite grann om tiden efter det att barnet kommit.

Kontentan efter mötet var:
1. Det enda jag fick veta om deras verksamhet efter att barnet kommit är, kontaktar vi inte dem, kontaktar de oss...
TACK!
2. Hon som höll i träffen svarade inte på våra frågor. Vi ställde en fråga och hon svarade på något helt annat.

I övrigt gjorde mötet mig mest förbannad. Saker som sades var (mina åsikter inom parentes):

Nu tänker ni ju inte på tiden efter förlossningen. Ni tänker ju bara på tiden innan, men det verkligt annorlunda börjar ju efter förlossningen när barnet har kommit. (Jo, vi tänker visst på tiden efter, det är det vi tänker på mest nästan. Blir vansinnig när folk tar för givet.)
Den första tiden efter förlossningen kommer ni bara att gå hemma i er bubbla och lukta mjölk. Det är synd om mammor som läser mammatidningar där allt ska verka så glamouröst. (Jag tror att för mammans skull är det bra om hon kan göra annat än att gå hemma och lukta mjölk. Jag förstår att amning tar mycket tid men man kan inte ge upp sitt eget liv, hur bra mamma blir man då.)
Det är ingen mening att ni planerar in saker. Livet blir ändå inte som det en gång varit. Det är bebisen som bestämmer vad ni ska göra. (Gahhhh, jag har så mycket jag skulle vilja säga här... Visst har bebisen lite att säga till om men det är f*n inte den som bestämmer vad vi vuxna ska göra. Vill jag ta en fika på stan så tänker jag göra det, MED bebis. Kanske tio minuter senare än vad jag hade kommit utan bebis, men jag tänker inte låta bli att planera in det bara för att vi har en bebis.)
Ni hinner inte något annat än att ta hand om bebisen, man byter blöjor på den minst 12 gånger om dagen i början... (Okej, men så länge det inte tar en timme att byta blöja så har jag lite tid över... även om jag byter 12 gånger om dagen.)
Prata med varandra och hjälp varandra. ( Ett råd man kanske inte bara ska ge till nyblivna föräldrar. Har man inte pratat med och hjäpt varandra innan vet jag inte hur det kommer sig att man har skaffat barn tillsammans)

Ja sådär malde hon på.
Livet är slut. Det är slut på det roliga. Nu kan ni lika gärna stänga in er och bli ett diande kreatur och bara lukta mjälk, gärna i två år, det är inget som säger att man inte kan amma i två år. Barnet är så krävande, alla era rutiner kommer att vara borta, det är ingen idé att planera något. GAAAAAHHHHHH!!!!

Ja de som känner mig vet att jag gillar att planera. Och jag kommer att fortsätta planera till mångas förtret. Jag vet att jag kommer att lyckas. Med planering fixar man allt. Det är med en god planering man också fixar att lösa det oförutsedda! Ni ska få se ni där ute som säger att det inte går att planera något med en bebis. Ni ska få se...

Föräldragrupp igen och lite fler inköp

2010-06-16T15:25:00.001+02:00

Yepp, dags idag igen.
Sista föräldragruppen innan sommaren och födseln.
Idag kommer Barnhälsovården och pratar.
Och så har vi shoppat lite igen...
Mer info om det kommer ikväll.
Kram på er

Föräldragrupp idag

2010-06-14T13:32:00.000+02:00

Idag ska mammorna på sitt andra möte med föräldragruppen.
Vi missade två förra veckan när vi var och gifte oss, men det får man ju ta... Det var för en god sak :-)
Solen skiner i Kalmar men vi sitter inne.
Det är ju fotbolls-VM.
Holland - Danmark.
En måstematch att se!

Nygifta mammor tillbaka i vardagen

2010-06-13T20:36:00.000+02:00

Vi är tillbaka i vardagen sedan igår. Idag har vi ägnat oss åt att göra iordning på balkongen. Nu är den gröna mattan på plats och mysighetsfaktorn lite högre där ute. Bara att hoppas på att ösregnet inte kommer.

På väg från vår bröllopsweekend i Varberg stannade vi till på Babyproffsen i Växjö och shoppade lite. Har nästan inte vågat lägga in mer bilder på allt inhandlat här, kände mig nästan lite beroende där ett tag. Lite inköp gjordes även veckorna innan vigseln. Och nu är jag redo att visa upp inköpen :-)

Mobil att sätta på sängen

Babyskydd - hyrt.

Kanske inte hade behövt slå till ännu men de hade helt nya skydd till uthyrning så vi slog till.

Babysitter

Babygym - Pingu

Ja så nu är det köpstop ett tag igen :-) Bara en Babybjörn - bärsele också som ska inhandlas också! Tiden knatar på bra, vi är i vecka 30 nu. Tänk nästa gång det ändrar förstasiffra är det "fulltid". J hoppas att det aldrig ska hinna ändra siffra igen :-) Vi får väl se hur det blir med den saken!

Lyckligt nygifta blivande mammor

2010-06-10T22:03:00.000+02:00

Igår var ingen vanlig dag... Igår var dagen vi gifte oss.

I all enkelhet med bara några få vänner på Sofiero slott i Helsingborg.

Vi är så lyckliga och rår nu om varandra ett par dagar på spa i Varberg.

Föräldragrupp och BB

2010-06-03T19:31:00.001+02:00

Ja nu har det varit sådär dåligt uppdaterat här igen.
Det är mycket i skolan nu så enkelt är det, men det kommer att lugna ner sig för idag gjorde jag min sista uppgift för terminen och imorgon har vi bara 3 timmars genomgång utan att jag behöver engagera mig närmare och sen är det sommarlov. Fram till den 30 augusti är jag ledig. En sådan lyx är nästan för bra för att vara sann.

I veckan har vi varit på besök hos barnmorskan samt på första träffen med föräldragruppen.
Hos barnmorskan var allt som det ska. Värdena var fina:

Järn 127
Socker 6,0
Blodtryck 110/60

Järnvärdet har ökat sedan J började ta järntabletter och det är ju kanon, sockret är lite högre än sist men J hade ätit precis innan vi åkte så det är inga konstigheter, vilket inte heller barnmorskan sa och blodtrycket ligger bra där.

Nästa besök är inbokat den 14 juni och imorgon går vi in i vecka 29.
J har börjat känna av lite sammandragningar, ibland gör de inte ont alls och är säkert helt normala men någon gång när hon har stressat lite för mycket så har de gjort lite ont - dags att ta det lugnt helt enkelt. Skönt att även hon har lite sommarlov nu.

Vi har även varit på föräldragruppsträff nummer ett i veckan. Intressant upplevelse. Flera trevliga människor som man säkert kan dricka latte med när bebisarna har kommit ut! :-)

Det mest intressanta under den träffen var när barnmorskan som höll i evenemanget meddelade att vi efter att ha behandlat diverse graviditetskrämpor skulle lära känna varandra genom att dela upp oss i tjej och killgrupper... Hmmm
Var passade jag in där då?
Jag är ju tjej, men jag är ju inte gravid!
Det slutade i alla fall med att jag stannade hos tjockisarna - alltså mammorna. (Kan ju även tolkas som papporna, men i detta fallet var det mammorna)

Och nu när jag skriver dethär så kommer jag faktiskt på att vi även har varit på BB på studiebesök sedan jag skrev sist. Ännu en intressant och givande upplevelse som jag faktiskt inte orkar skriva mer om nu. För nu är det dags att njuta av kvällen, njuta av att klockan är halv åtta och att vi fortfarande sitter på balkongen, att solen skiner och att imorgon är det S O M M A R L O V!

En hektisk vecka för mammorna

2010-05-26T11:16:00.001+02:00

Ja den senaste veckan kommer nog att gå till historien som en av de mest hektiska någonsin. Jag har inte ens hunnit berätta om vår Linköpingsdag här fast jag lovade!

Vi begav oss av tidigt för att hinna shoppa lite innan vårt UL vid 15:30.
Bor man i Kalmar är det trevligt att komma till en lite större stad och kolla in utbudet där. Vi scannade av hela IKANO-huset och hann också med en lunch med J´s kusin S innan vi begav oss mot stan.

Och väl på stan stötte vi på J´s moster A och även en gammal arbetskamrat till oss båda. Och så hann vi med att ta en liten Ben&Jerrys glass på Karamello förutom lite mer shopping. Vädret var strålande - sommarvärme, inte något vi varit bortskämda med här i Kalmar och vi var såklart helt fel klädda!

Hos doktor Selbing fick vi en bra titt på det lilla knytet i magen. Ja ni ser ju själva på bilden nedan. Selbing gick igenom så att allt såg fint ut och det gjorde det. Den lilla växer på som hon ska, det enda som låg lite utanför de normala kurvorna var benen som var lite långa :-) Hon tänker kanske bli modell eller flygvärdinna, vad vet vi?

Den lilla var inte sen att visa upp sig, hon hann både med att öppna ögonen och räcka ut tungan till sina mammor, vi har det på film minsann! Och så var det dethär med flicka eller pojke, och ni vet ju redan att vi har konstaterat att det är en liten tös. Men hur vi gjorde det är ju en annan historia.

Doktor Selbing zoomade in en bild på skärmen och bad oss avgöra på egen hand, själv menade han på att han redan hade sett och var säker på könet. Både jag och J satt som frågetecken och visst nog varken vad som var upp eller ner, fram eller bak. Men så förklarade han de olika väderstrecken så att säga, vi förstod att det var den lilla rumpan som syntes och vips var det klart som korvspad hur det låg till... eller? Såhär lät det:

J: Jaha ja, men då ser jag, det är ju inget som hänger ut där nej.

Doktor Selbing: Nej, men det hade det inte varit om det hade varit i vilket fall.

J: Men hur kan man då se vad det är?
Doktor Selbing: En pojke hade inte haft de där blygdläpparna.

Vem har sagt att det är enkelt att läsa av en ultraljudsbild?

Innan vi begav oss hemåt åkte vi förbi Babyproffsen och köpte med oss en säng med madrass till det lilla livet. Det blev en Brio Cot Two, som vi redan spanat in här i Kalmar men som faktiskt var 500 kronor billigare i Linköping, dumt att inte slå till!

Det bästa med denna är att ena sidan går och sänka, och trots att bebisen nu verkar ha långa ben så är det inte nåt som kommer från mamma J. Och för att inte förstöra hennes rygg i onödan så bestämde vi oss att det var ett klokt köp!

Ja det var vår torsdag i korta drag, men vad hände sen då. Uppdatering var ju utlovad här i söndags. Jo.

På fredagen kom sommarvärmen till Kalmar och det gjorde även våra vänner C, M och lille A från Malmö. Dagen ägnades åt lite skolarbete, städning och handling inför besöket och så hann vi med att äta på balkongen för först gången i år.

Våra gäster dök upp runt nio-tiden på kvällen och eftersom vi hade mycket att prata om hann klockan bli halv ett innan vi kom i säng. Då var mamma J trött, det vill jag lova.

Värmen höll i sig på lördagen och jag tackade vädergudarna att SMHI hade fel - igen! Vi tog en promenad på Svinö och sen gick vi hem och grillade korv till lunch på vår innergård. Vi satt i solen och bara njöt! På kvällen var det tacos som gällde och så pratade vi som vanligt så mycket allihop att vi inte hann med att spela spel. Våra gäster begav sig hemåt ganska tidigt, direkt efter frukost, på söndagen.

Enligt plan skulle J sedan åka till jobbet i Malmö med tåg på måndagsmorgonen och bara stanna över dagen. Men... efter några ganska hektiska dagar såg jag på hela hennes uppenbarelse att hon var mycket trött! Det kändes inte bra att hon skulle upp i ottan, typ halv fem, och sen åka tåg fram och tillbaka till Malmö. Så vi ändrade helt enkelt våra planer. Jag kunde utan problem hoppa över en dag i skolan, så efter lite dividerande packade vi helt enkelt ihop oss och satte oss i bilen och körde till Malmö på söndagkvällen. Tog in på hotell och hann med att käka en bit mat på Lilla torg innan vi skulle sova. På så vis kunde jag köra hela vägen fram och tillbaka och J kunde koppla av och göra precis vad hon ville, vila och sova eller bara läsa. Hon behövde inte gå upp i ottan utan kunde sova längre och dessutom äta en god hotellfrukost. Och, hon behövde inte stressa från jobbet utan kunde träffa kollegorna och ta en fika efter mötet. Själv kunde jag lika gärna göra en intervju i Malmö som i Kalmar och så fick jag en hel massa shoppingtid!

För shoppade gjorde vi. Galet!!! Så mycket att jag faktiskt inte ens tänker försöka lägga upp bilder på det här på bloggen. Jag nöjer mig med att säga att vi nog inte behöver handla så mycket mer kläder nu, inte i storlek 56 i alla fall!

Ja det var historien om varför det varit lite tyst här på sistone. Avslutar med en liten bild på lilla livet när hon precis har räckt ut tungan och avslutar med att öppna ögonen och bränna av ett litet leende till sina mammor. Jag säger inte att det är det vackraste lilla barn jag har sett på denhär bilden, eller som mormor sa: Hon ser ut som en liten rumpnisse.

Sant! Men charmig det är hon i alla fall, eller vad säger ni?

Får jag lov att presentera...

2010-05-21T15:11:00.000+02:00

... det lilla flickebarnet. Här är hon.

Hinner inte med ett längre inlägg idag - vi väntar besök från Malmö. Men på söndag får ni veta mer om vår dag i Linköping igår!

Idag blir vi tvåsiffriga

2010-05-19T17:05:00.000+02:00

Det känns magiskt, spännande och alldeles alldeles underbart.

99 dagar kvar!

Imorgon åker vi till Linköping för att spana in det lilla livet och förhoppningsvis får vi också se om det blir en liten lillan eller en liten liten lillen!

Det ska bli så kul att få titta en extra gång, sen får vi nog inte se nåt mer förrän den tittar ut i verkliga livet.

Det är en magisk dag idag...

2010-05-18T08:54:00.003+02:00

100 dagar kvar, imorgon är det 99 - lika magiskt!

Lite extra järn är på sin plats

2010-05-17T16:58:00.000+02:00

J har mått lite sådär de senaste veckorna. Bra men inte lysande.
Mycket trött! Eftersom vår barnmorska sagt att det bara var att komma förbi om det var något så svängde vi inom i eftermiddags för att ta lite värden och prata lite.
Som jag misstänkt hade järnvärdet sjunkit något de senaste två veckorna.
Idag låg det på 112 mot förra gångens 124. Malin rekommenderade järntabletter så nu är det inhandlat. Niferex blev det och vi har också fått lära oss att de inte ska tas i samband med att man dricker mjölk eftersom kroppen då prioriterar att ta upp kalciumet före järnet.

Så nu blir det järntabletter och lite extra vila för mamma J!

Kontakt och rutiner - betraktelser en regnig dag

2010-05-13T13:13:00.001+02:00

För 2010 år sedan sägs det att han flög tillbaka till himlen just idag, och därför får vi vara lediga.
Tackar och bugar!

Regnet har dock bestämt sig för att inte sluta trilla ner från skyarna så jag har all anledning att bara sitta här inne och njuta. Läsa en god bok, göra ett litet blogginlägg kanske slösurfa lite. Man kan ha det sämre.

Vad händer här då?
Tja, nu knatar dagarna på igen.
Sen sist har jag inte handlat - så mycket - mer till bebisen.
Jag ska försöka hejda mig.
Nästa vecka ska vi till Linköping för ett 3D/4D ultraljud och då hoppas vi se lite mer av den lill* så vi vet vad vi kan inhandla för färger. Inte för att vi är så hemst traditionella, men mer för att vi ändå inte tänkte sätta på en eventuell liten pojke en Hello Kitty klänning i knallrosa med volanger - om man säger så!

Bebisen är väldigt aktiv i magen just nu. Det känns som att vi börjar känna till bebisens rutiner lite också.
För några nätter sedan när jag låg vaken en stund med en hand på J´s mage kunde jag känna hur den med någon kroppsdel verkligen grävde. Jag höll handen alldeles stilla på magen och då kändes det som att bebisen med ett litet finger eller kanske en liten tå grävde på andra sidan magen just där jag hade min hand. En lite häftig känsla.

J känner att den blir större och större för varje dag som går och hon är lite orolig att den inte ska få plats där inne. Hon har själv en liten släng av cellskräck/klaustrofobi så hon tänker sig in i bebisens situation - nästan lite för mycket ibland :-)

Imorgon går vi in i vecka 26 och förutom ultraljudet i Linköping så har vi lite BB-besök och ett första möte med föräldragruppen planerat under sista delen av maj. I övrigt ser vi bara fram emot en lugn och skön sommar. Jag ska vara helt ledig och även J. Det ska bli en helt underbar sommar tillsammans.
Bara J, jag och den lilla bebisen i magen!

Att bli mamma och mamma, historien bakom det lilla livet som huserar i mamma J

2010-05-08T11:57:00.004+02:00

Många bloggar vi har hittat till och läser sedan vi startade vår blogg, alltså den du just nu läser, handlar om tiden innan det lilla knytet som ska bli en liten bebis verkligen bosätter sig där den ska.
De handlar om den hoppfulla och ibland tunga tiden innan "plusset" visar sig på den berömda stickan. Om den där tiden när kanske "plusset" inte blir ett plus utan bara ett förbannat streck och mensen kommer - igen!
Själv startade jag denna bloggen i samband med detdär "plusset". När allt redan var "klart", när det lilla livet hade bestämt sig för att stanna här. Men det fanns en tid innan för oss också. Här är vår historia.

När jag den 20 december 2009 skrev det första inlägget här hade det gått ett dygn sedan vi ”plussade” och ca 17 dagar sedan vi var i Danmark på Storkkliniken och skapade förutsättningarna för ”plusset”. Men det hade också gått 1 år och 7 månader sedan vi första gången besökte Universitetssjukhuset i Malmö för undersökningar och samtal inför insemination.

Just då, den där dagen för 1 år och 7 månader sedan, var vi nyss hemkomna från en semesterresa på Kreta och personligen hade jag en rejäl förkylning, en spräckt trumhinna och var ganska yr. Kvinnokliniken var under ombyggnad och i de nya lokalerna hade Fertilitetscentrum inte mycket till organisation och ordning ännu, än mindre ett fungerande system för patientjournaler och prover. Jag och J irrade runt bland kuratorer och barnmorskor med våra papper och blodprover i eget förvar i de nya fina lokalerna och när vi gick därifrån var vi inte helt säkra på om vårt besök verkligen skulle vara registrerat som genomfört mitt i all kaos. Det var det tack och lov!

Drygt 5 månader senare fick vi göra vårt första inseminationsförsök.

Vi är såhär i efterhand tacksamma att vi fick möjligheten att göra alla prover och tester på sjukhuset i Malmö, i den staden där vi då bodde och inom den svenska sjukvården som man väl kan tycka vad man vill om ibland, men som ändå, när allt kommer omkring, är ganska väl organiserad.

Mellan oktober 2008 och augusti 2009 gjorde vi totalt 4 försök i Malmö och som ni förstår var inget av dem lyckade. När man som homosexuellt par får hjälp med insemination inom den svenska sjukvården (i alla fall i Malmö) behandlas man som ett par som har fysiskt nedsatta förutsättningar att få barn. Det innebär att man trots en normal menscykel och inga tecken på svårigheter att bli gravid måste ta hormonsprutor och ägglossningssprutor innan insemination. I vårt fall var detta aldrig lyckat och J´s kropp svarade inte bra på dessa behandlingar. J som känner sin kropp väl, blev mycket påverkad och istället för en regelbunden cykel så varierade tiderna för både ägglossning och mens mycket när hon var påverkad av hormonbehandlingen. Vid två av de fyra försöken blev vi dessutom tvungna att ta bromssprutor samt igångsättningssprutor, då ägglossningen annars skulle infalla på helgen när personalen på Kvinnokliniken inte jobbade. Ja ni kanske hör hur befängt det låter.

Att försöka fyra gånger och inte lyckas kan få vem som helst att tappa hoppet. När vi i efterhand reflekterar över de där gångerna hopp vändes till sorg när mensen kom är vi glada över vår starka tillit till och övertygelse om att det finns en mening med allt som sker. Försöken och tankarna kring barn var självklart en stor del av vår tillvaro men det var inte allt, vi fortsatte leva våra liv och göra det som var kul. Vi tillät oss att vara ledsna men vi var också övertygade om att den dagen det var meningen att ett litet liv verkligen skulle bestämma sig för att sätta bo där inne, då skulle det ske. Det var inte vår tur denna gången – det kanske kändes orättvist just då, men någon gång i framtiden skulle vi förstå varför. Och jag tror att vi förstår varför redan nu.

Självklart var det jobbigt att börja om månad efter månad, det var jobbigt känslomässigt men det var nog allra jobbigast medicinskt. När mensen kom och vi insåg att det skulle bli ytterligare en runda så var det sprutorna som var jobbigast att börja om med, framför allt för J såklart. Att känna hur kroppen återigen blir påverkad av något som egentligen inte ens är nödvändigt och som snarare satte stopp än hjälpte oss till det vi verkligen ville.

Det som såhär i efterhand ändå kan ses som ”positivt” med den här tiden och försöken är att vi verkligen fick tid att tänka igenom vad vi gjorde. Vi var såklart säkra redan innan men beslutet som redan var väl genomtänkt blev bara ännu mer genomtänkt.

När vi så under 2009 flyttade från Malmö till Kalmar hamnade vi i ett annat distrikt och om vi ville ha mer hjälp av den svenska sjukvården blev vi hänvisade till Linköping. Det skulle innebära att vi behövde börja om på noll, ta nya prover och göra nya utredningar och vi tog beslutet att ge Storkkliniken i Köpenhamn en chans.

Och ja ni vet ju att det blev lyckat. *peppar peppar ta i trä*

Vårt besök hos Stork och all kontakt med dem innan besöket var mycket positivt. Man blir väl omhändertagen i mysiga lokaler med omtänksam och kunnig personal. Man får mycket plats, man får tid på sig för frågor men också för en lugn stund i samband med insemination. Man kan göra den stunden helt till sin egen om man så önskar.

Ska jag jämföra besöken på sjukhuset i Malmö med besöket hos Stork får det bli ungefär såhär. Att komma till Stork är som att besöka ett spa och få en härlig massage, att komma till Fertilitetscentrum i Malmö är som att besöka Försäkringskassan. Ja det säger kanske lite.

Detta är vår historia – hur det gick till innan det lilla livet satte bo i mamma J´s mage.

Oavsett vilken situation du befinner dig i, om du själv funderar på att skaffa barn på det sättet vi har gjort, eller om du bara funderar i allmänhet så är du välkommen att ställa dina frågor. Kan eller vill vi inte svara så säger vi det, men kan vi svara så gör vi det med glädje! Skriv en kommentar eller maila oss på regnbagsmammorna@gmail.com

Ännu mera shopping

2010-05-07T15:24:00.000+02:00

Ja det verkar inte gå att stoppa mig. Oavsett vilken affär jag går in i nuförtiden hittar jag något att "shoppa" till bebisen. Apoteket, ICA Maxi, lokala ICA butiken, Lindex... You name it. Överallt finns det grejjer att handla. Att förbereda. Och då har jag ändå inte upptäckt nätets möjligheter ännu... Följande har inhandlats på senare tid:

Inhandlat på Lindexonline, tänkt att bli bebis allra första outfit!

Samma stuk som kläderna ovan. Också Lindex fast handlat i butik!

Body, byxor och liten scarf från Name it. Underbart material!

Ja och så kunde jag inte hejda mig på ICA, sånahär måste man ju också ha... visst inte än, men vem har sagt att det är fel att vara väl förberedd?

Nu är det dags för mammorna att ta helg. Tack för reaktionerna på inlägget nedan. Det är så intressant att det finns så olika storys fast de egentligen är så lika. Skönt för oss alla att få en och annan tankeställare ibland. En av de vanligaste frågorna vi får är just den hur vi valde vem som skulle bära barnet. Kanske egentligen den allra enklaste frågan för oss att besvara...

Idag går vi in vecka 25 och på räknaren här intill är det 111 dagar kvar... Cool siffra!

Trevlig helg allesammans och välkommen till världen till Isak - en liten bloggbaby har återigen sett dagens ljus!

Mamma C